Cest la vie

Jag tror att jag är så lycklig att jag börjar gråta! Varför?
- Jag bara är!


Herregud. Kan det vara så att det redan hjälper? Kan det vara så otroligt att jag slipper alla hemska biverkningar i början?

Jag kan inte sluta le ! 
ÅH VAD UNDERBART DET KÄNNS I KROPP OCH SJÄL !

 Vågar knappt hoppas på att det är så... Men jag njuter. Kan inte sluta le. Vill inte sluta dansa. Det enda ord jag tänker på är TACK. Jag vet inte vem jag ska tacka!?

VICTORY !
segern är min !

Ace of base - Cest la vie

fan nu kommer tårarna. glädjetårar...

Kan omöjligt beskriva hur det här känns, hur mycket det här betyder för mig. Just nu är himlen en plats på jorden. Hoppas jag får stanna där, helst för alltid.

Det är det här jag har önskat mig precis varje gång en ögonfrans har ramlat från ögat. Många år, många ögonfransar, många tårar. Hur dumt det än låter, men jag vill så desperat gärna må bra igen, vara mig själv igen. Då gör man allt. Vägen till lycka...

On my own tonight

Life is good for you, always 21

C'est la vie, c'est la vie, c'est la vie

On my own tonight

Love will come to you

You are always 21

Insikt.

"Insikten stämmer inte alltid överrens med utsikten."
/Victoria Wiklund

Nej... Insikten har det nog aldrig varit något fel på, möjligtvis tvärtom, jag har kanske haft för bra tom, om det nu är möjligt. Allt eftersom åren går och man utvecklas så kommer man hela tiden till ny insikt i takt med att man förändras som person. Du lär dig något nytt hela tiden är väl det jag vill komma fram till.

Som den kunskapsgiriga person jag är, så vill jag lära mig allt och lite till. Att vara allmänt kunnig är ofta väldigt bra, men ibland även skadligt. "Det man inte vet tar man inte skada av" är ett uttryck jag ofta använder i just det sammanhanget.

Biverkningar och effekter
Av mediciner, finns det många av. Av många mediciner kommer många biverkningar... Jag försöker sortera ut, och komma fram till om det är värt det eller inte, för att sen släppa tanken och minska trycket på huvudet. Lättare sagt än gjort när man inte vill ta medicin som som ger negativa biverkningar samtidigt som du kommer fram till att du inte kan leva ett nära normalt liv utan.

Jag tror att alla mina vägar står samlade för första gången,vid en korsning, stoppade av rödljuset och väntar på vägbeskrivning för vart vi ska näst. En ny väg,en mindre krokig förhoppningsvis. Men det återstår att se om några veckor.

Påbörjar en ny behandling nu som kommer vara tuff de första dagarna, sen ska det bli bättre. Hoppas jag. Tillsammans med lite ny insikt som just nu är känslomässigt jobbigt och samtidigt förlösande.


The pursuit of happyness.
Imorgon börjar färden...
Önska mig lycka till, jag behöver det.

Sov gott.

GO AWAY FFS ?

Ska fatta mig kort, har ett migränanfall inkommande på hög nivå. Jag är nu inne på 4.e dagen med kraftigt illamående för den som tycker det är kul att veta. Att vara gravid kommer ju vara lätt som en plätt för mig sen...

Nej, jag hinner inte skriva mer, gör för ont. Ska ta på mig solbrillorna och äta något smärtstillande, försöka lindra anfallet något så att jag hinner göra lite av det jag planerat.

ARG som f*n är jag faktiskt. Så trött på att må dåligt. MORR.

Jävla migrän hela hela tiden.

Meningsfullt ?

Idag kom mina adidas skor !
Älskar de svarta som jag tvekade över lite... De var riktigt söta, till och med på mina bigfoot fötter. Att bära storlek 39 är inte alltid lika gulligt...

Det är trots allt vår...
Måste erkänna. Är lite less... I brist på ett mer passande ord.
Trött på att vara singel. Göra allting själv. Inte ha någon som väntar på en. Ingen att längta efter. Att inte ha någon att ringa och småprata med precis innan man ska somna, det saknar jag nog mest, jag som hatar att prata i telefon... Det är för tomt nu.


Har inte lust heller att lägga energi på folk i onödan,som inte tänker likadant. Jag har verkligen inte lust, ett dugg, att ge en endaste liten bit till av mig själv till någon som inte förtjänar det. Finns inget intresse i det...

Meningsfullt förhållande.
En meningsfull vardag med någon meningsfull.
Livet ska inte levas ensam.


"Det kommer när du minst anar det" säger alltid folk.
Ja nu har det ju gått 5-6 år... Haha ?

Jag vill ha lite romantik. Lite spänning. Äventyr.
Mission impossible ? Nej, Men jäkligt segt.
Den sorten verkar vara sällsynt numera.

Den där Julia bodde nog fan inte på 5:e våningen när hon väntade på sin Romeo iaf. Kanske måste byta bostad helt enkelt...
Aja, Nu är det varm oboy och kvällsmat, magen kurrar. Sen ska jag och min tysta ointressanta mobil gå och lägga oss i den stora sängen och sjunka ner mellan madrasserna och somna utan att ha sagt god natt till någon. What a waiste of time...

Sweet dreams : )

Nu åker rullgardinen ner.

Sunday

Har haft en härlig dag, från tidig morgon till sen kväll. Efter gymnastik i gubbängen var det middag hemma hos familjen F här i väsby. Efteråt satt vi allihoppa i soffan och höll halvt på att somna. Helt slut var jag, så det blev ingen bio. Och nu är det äntligen bedtime efter en lång och fullspäckad dag.

God Natt People.

Little miss sunshine

Gooood Mooorning !
Härligt väder !

Jag och en nyvaken Mimmi sitter hemma hos mig och tittar på tv. Vi somnade väl ca kl 22 igår framför tv.n, så kändes lite ovanligt att vakna kl 7:oo imorse en söndag - då brukar man komma hem annars ;)


Ska gå och handla lite frukost nu, senare idag ska jag åka med fröken B till gubbängen och ha lite gymnastik!

Syns kanske till senare ikväll efter dagens bravader. :)
Kanske blir en bio till kvällen dessutom, som om Mimmi och jag inte fått nog av varandra efter en hel helg ihop dag och natt - icke då ;)


Have a lovely day!
/V

Girls night out

Lyckad kväll igår, från början till slut. Till och med den 2h långa vägen hem. Fel morgon för någon att hoppa framför tåget - lönehelgen lixom. (Nej fy så får man inte skoja egentligen) Som tur var valde Mimmi att följa med mig hem och sova (min tur=hennes otur) så jag hade sällskap under pendeltåget och väntan på ersättningsbussar och tåg som aldrig kom, och sedan en taxi till slut. Vi var nog inte något roligt sällskap för de övriga resenärerna - övertrötta till max.

Igår !

Hade himla trevligt på white room med Jonas som tagit bilden på amba igår. Blev en hel del dans igår,sjukt bra musik både på amba och white. 

Och Mimmi och jag har kommit fram till att alldeles för många heter Viktor.

Nu har vi storstädat - och ska äta mat. Ikväll blir det lugnt. Tjingeling.

ambas änglar next!

Ja så här blev resultatet :

Heeelt okey, men utväxten är kvar! Haha Jag skyller på den lustiga applikationsborsten... ;) Nu ska jag bege mig till la stada och möte upp Mimmi och senare Viktoria på Amba. Ryggen gör ont som in i nordeeeeen, kommer bli en jobbig kväll med den tror jag. Går över med en painkiller hoppas jag ! =)

Puss och Kram Ladies and Gents

Tur i oturen.

Typiskt mig så tog jag fel på tiden idag, skulle ha varit hos min sjukgymnast redan kl 14, inte 15. Det kom jag dock inte på förrens jag satt nere i väntrummet och tittade i min anteckningsbok. Mindre lyckat!

Men mer lyckat var att jag då fick tid över och sitter just nu med slingmedel i huvudet - Men jag misstänker att det kan bli lite prickigt (som vanligt då) Provade att använda applikationsborsten som man "bara" drar genom håret...Fungerade inte lika bra på långt hår kan jag säga...

Men snabbare gick det iaf, så får vi väl se snart!

Håll tummarna.

På håret !

Välmående
Ska snart iväg till min underbara sjukgymnast/psykoterapeut, hon är att föredra framför överläkaren som jag träffat 2 gånger nu. Hon var inte så pratglad... Verkade mest besvärad i onsdags vi sågs. Lite besviken faktiskt.Vi ska träna andningsteknik bland annat idag. Vet inte om det är en superbra timing idag bara, då allt känns lite på bristningsgränsen nu. Det ligger lixom lite i halsgropen. Och gud vet vad som kommer upp eller ut efter ett par djupa andetag. Har ingen lust alls med något breakdown framför någon som jag mer eller mindre känner nu.


Håret.
Vad ska jag göra? Åh det är sån hemsk utväxt, och färgen är så ful nu. Men orkar jag och hinner göra slingor till kvällen är frågan? Tar ett par timmar och efteråt är man något mör i kroppen. Eller ska jag bara ta nödlösningen och dra en mörkbrun toning i håret ? Trots att jag kommer tycka att jag ser grå ut i den och börja klaga på färgen efter någon vecka... ? haha Vilka problem man har! ;)

Snabba beslut nu. Tiden går ! Snart är det stress med kläder,hår och smink som vanligt varje utgång.

/En Uppgiven Victoria !

Livet i otakt

God morgon världen.
Musklerna i bröstet värker. Hjärtat slår fortfarande fort. Intressant. Härligt att vakna upp med hjärtslag. Verkligen.



Nu går jag till jobbet. Jag undrar vad för kul som ska hända idag. Entusiastisk jag låter...

 Ha en bra dag.

Fight or flight

Jag sitter på golvet böjd över toalettstolen,
ögonen stirrar ner i det porslinsvita gapet.
Orkar inte må illa mer,smärtan är för mycket.
Hjärtat dunkar högt och tydligt i bröstet.
Jag stoppar ett finger ner i halsen,
känner hur hela kroppen spänner sig.
Det känns för obehagligt så jag slutar.
Jag sitter kvar på knä och blicken fastnar.
Kroppen gungar i takt med hjärtslagen,
fram och tillbaka i en monoton rörelse.
Egentligen stirrar jag rakt ut på ingenting.
Genom min suddiga syn läser jag etiketten,
på den vita tvålen som står på handfatet.
Fläder och Vanilj. Jag mår ännu mer illa nu,
men inte hjälper det om jag kräks.
Smärtan försvinner inte. Inte ångesten.
Jag fryser så att huden är helt knottrig
under kläderna, jag är iskall inuti.
Jag sitter bara där och stirrar med tom blick.
Skriver den här dikten i huvudet.


Är det här verkligen ett hjärnspratt?
 

Anxieties bash my mind in.

anxiety.

Är så besviken på mig själv.

Förlåt. Jag vill inte vara svag. Jag vet att jag inte är svag.

Migränen har inte släppt. Mår illa så att jag håller på att kräkas titt som tätt. Det gör så jävla ont i huvudet rent ut sagt. Pulsådrorna vid tinningarna pumpar så att de håller på att sprängas.

Jag har bara legat och vilat framför tvn. Då börjar hjärtklappningen igen. Jag tror ju själv att det är för att min medicin slutar att verka efter några få timmar. Och jag har fått berättat för mig att det kan ge hjärtklappning om man slutar med medicinen. Det verkar ju inte logisk visserligen i så fall, varför jag inte är ordinerad att ta en till tablett lagom tills den första slutar verka...dygnet är ju inte 4h långt trots allt... Men vad vet jag, jag är ju ingen doktor. Men hjärtklappningen är ju där varje eftermiddag/kväll ändå.

Jag har verkligen inte brytt mig om hjärtklappningen, jag är inte rädd för den längre. Och JAG mår bra. Ändå brister det. Varföööööör? 

Svår ångest.
Det finns tydligen 3 grader. Mild, måttlig och svår.
Jag vann högsta vinsten på lotteriet med andra ord.

När hände det här ?

Just nu orkar jag inte kommentera det. Jag raderade precis bort en hel massa text om "varför". Men jag vill nog inte dela med mig av mina tankar angående det. Inte just nu.


Jag är förbaskat trött på att orka. Ändå gör jag det. Ändå kämpar jag. Och det är precis det jag gör fel. Men jag vet inte vad jag annars ska göra?


Imorgon är en ny dag. En ny dag med måsten. En dag som inte tar hänsyn till hur jag mår. En dag som inte vet hur jag kände några timmar innan.

En dag som alla andra...

Min vardag.

Grått och kallt

Hemkommen från jobbet. Stannade kvar och letade efter inspiration till en stimulerande utemiljö, taktila saker främst. Ska rusta upp gården nästa vecka nämligen. Några tips ?

Tanken är att vi ska spika/fästa olika saker på ett av våra staket ute på gården. Bland annat små hjul i olika storlekar som man kan snurra på, en kulram... Men sen är det idétorka just nu. Helst ska det ju inte kosta något heller. Gärna saker som låter också. Tips är väldigt välkomna iaf...!

Övrigt.
Har fet migrän. Fy f-n. Det gör så ont! Illa mår man också. Har ingen medicin hemma nu heller. Hoppas på att 2 alvedon hjälper istället. Tidigt sänggående.

Ska faktiskt försöka ta tag i slingorna nu ikväll också, om orken räcker : )

Vädret fortsätter att vara grått och kallt, blött är det också. Om kvällarna ligger jag med dubbla filtar på mig och är på gränsen till att börja gå med vantar inomhus. Pissväder och pisslägenhet som inte kan hålla någon värme.


Sorry att jag inte är mer fun än så här nu.

Adios.

Ny vårkärlek !

ADIDAS

Jag har alltid ogillat Adidas. Antagligen pga av de fula träningsoverallerna som alla hade under 90-talet när man växte upp. Säkert också just för att ALLA gillade adidas - Jag vill alltid vara själv om "mitt".  Inte tyckte jag att sportkläder var något vidare snyggt heller...  Men efter att ha sett Adidas nya reklam på MTV häromdagen fick jag hjärtslag - av det goda slaget. DAMN !

GUD NÅDE VILKA FINA SKOR
De har kommit ur med världens mest färgladaste och mest intressanta kollektion ever. Vi pratar om paljetter, neon, satin, denim, mönster och glitter. FASHION! Så jag hade inget annat val - jag var tvungen att ha ett par. Men jag tog 2. "Vissa" hade 500kr i rabatt nämligen - cha ching !

Låt mig presentera mina första adidas skor ever :

 

Blev inga rosa som jag hade velat ha, hade grymt svårt att välja bland de olika färgerna och mönstren. Att det blev de här två var just för att de är ganska basic...Kommer kunna använda de till mycket. Men jag är fortfarande inte säker på att jag gjorde rätt val. Ville ju ha ett par vita också...Och något med mer färg. Hmm...

Andra Favoriter som stod på listan

Så söta med hjärtan på ! Det paret ska jag önska mig i present av Molgan, min imaginary boyfriend. De med paljetter är ju perfekta på väg hem från krogen när man byter till bekvämare skor - behöver inte vara mindre fin för det ;)

Nae. Avslutar med att säga FÖRLÅT, Adidas, jag har underskattat dig. MY LOSS !

God Natt !

Svettig natt...

Flera lustiga drömmar....

Har mest legat vaken. Såg en bra film med Streisand....
Svettats. Otroligt mycket. Fortfarande...

Jag var pressbyråns nya apprentice.

Hade en sån konstig dröm inatt...

Det märks att det här med funderingar på extrajobb, lägenhetsjakt och ekonomi är en sak som det tänks på mycket nu. I alla fall när man drömmer att man blir utplockad av flera hundra som 1 av 4 lärlingar som ska tävla om en anställning på PRESSBYRÅN (!). Inte direkt Donald Trumps nivå. The apprentice i ny tappning... Och jäklar vad pressad man var att fixa jobbet.

Den här jäkla Champions league sätter uppenbarligen också sina spår då jag drömde att killen som ägde pressbyrån satte mina fotbollskunskaper på prov och helt plötsligt skulle jag bli proffs... Fotbollen fortsätter att styra mitt liv uppenbarligen. Tack och lov vaknade jag och insåg vilket skämt allt var.

Pressbyrån av alla jobb.
Nej det hade inte funkat, jag passar inte i keps.

;)

Underbara söndag med nära och kära.

Har bjudit Naris och Emina på "lunch" här idag, min pastasallad kom väl in handy ändå ;) Fick också veta att dem firar sin 1års dag idag!


Nu ska jag ge mig av till familj F och äta lite plättar!
Saknar Lilla S som varit sjuk ett par dagar nu. Hon tog även sina första steg på dagis med mig tidigare i veckan, och framstegen bara fortsätter... Det är ett band man knyter som är svårt att beskriva, det är ovärdeligt.

Det gömmer sig en otrolig person i den där lilla människan som inte än kan tala. Men vi väntar. Den som väntar på något gott...

Lilla trollet försöker ställa sig upp på egen hand.

Envis.

Återkommer senare ikväll.
Kram

Ingen lust : )

Lite seg. Nyvaken sisådär. Det är svart ute nu. Regnet droppar på fönsterbrädan och då och då hörs blåsten som tar i ordentligen där ute.

Dagen har sprungit förbi i rask takt. Men har hunnit gå och handla och "lagat" massa mat, fortsätter att äta pasta och tonfisk sallad ett par dagar framöver. Jag har en vana att göra så... Äta samma sak flera dagar i sträck, dont know why! haha Gott är det iaf ! :) 

Besök hemifrån
Om några timmar kommer av av närmsta vänner från Linköping hit, Naris. Han är på bio med sin flickvän just nu. Vanligtvis brukar de möta upp mig ute någonstans och hämta nyckeln när han ska sova över, men ikväll är jag alldeles för trött för att gå ut, och jag känner inte för det heller.

Gårdagen satte sina spår. TOMT ute och jag förblev otaggad på Ambassadeur. Tog nattbussen hem vid 3.10 efter en kortis på White room där jag lämnade en övertaggad Mimmi i liknande sällskap.

Jag krossade precis hjärtat på en fortfarande övertaggad Mimmi när jag gav beskedet om att jag stannar i soffan ikväll. SORRY RARING - NÄSTA HELG! 

Soffan. <3

Nu är det sängläge i väntan på att Naris hör av sig och vill bli insläppt i porten !


Ps. Är fortfarande bedövad på höger sida av bakhuvudet/hårbotten efter att ha somnat på kanten av sänggaveln inatt... (haha) Vaknade upp efter en tid med ett fint märke! Borde inte det ha gått över nu ? Till och med toppen på örat är bedövat? Mycket mysko. Kan man ha kommit åt någon nerv? haha mycket underligt ska man stöta på!

God Natt =)

Hello endorfiner !

IDAG ÄR JAG GLAD :)
Det har varit en toppen dag än så länge. Känner mig som solen som precis har brutit sig igenom det gråa molntäcket!

En utgång med Mimmi är planerad till kvällen, ska hoppa in i duschen nu och sedan ge mig in i garderoben på jakt...

Adios for now:)

This is how i roll !

Miljövänligt baby.

Äntligen!
Fint väder, gruset är borta. Dags att åka till jobbet - ÅKA.
Ja, när man inte har körtkort, och cykeln är trasig eller är utan slkort för tillfället så får man ta vad man har! Gå orkade jag inte.

Ja och sen att jag tycker det är grymt kul att åka inlines och gjort det ett par år från och till bidrar till anledningen att jag drog fram rullgrillorna ur garderoben imorse! Som jag har väntat på det. Ni skulle sett barnens miner när jag kom rullandes medans alla var ute på gården och lekte. haha

Att åka på parkettgolv är halt...

Haha dagens bild !

Snapshot i full fart på väg neråt...
Haha så underbart, kolla luggen bara...
Galet härligt, vilket ös!


Se upp i backen !

En av flera backar på vägen till jobbet som vanligtvis tar ca 30 min - men tog istället bara 10 -15 min idag, fick lite problem med grus dock på en del stället - lite surt! Men gick oväntat bra ändå!

Övrigt idag:
Har hållit föredrag om vårat projektarbete på förskolan inför hela företaget på personalmötet efter jobbet. Börjar kännas som rutin nu...Men det var kul! :)

Nu ska jag äta min pasta och tonfisksallad wrap med dressing och tortillabröd.

Shululu.

Idag känner jag mig bra.

Måste ge Viktor som var här igår lite credit för det. I owe you !

PUSS

Livet är som en karusell

En ny design.
Lite mer clean. Även om jag älskar fruktiga, fräscha och glada färger. Var aldrig riktigt nöjd med den förra... Den här är dock inte klar riktigt än, text ska ju till på bilden så klart.


Idag lyser solen lite mer
Även om jag fortfarande tror att kroppen är på väg att ge upp, så är jag inte lika nere idag. Men det är så det fungerar, livet är som en karusell. Det går runt runt, upp och ner. Ibland spyr man, ibland pirrar det i magen, ibland skriker man, ibland skrattar man. Och ibland får man vänta på sin tur i kön för att åka sin favorit...


Hade ett väldigt bra samtal igår kväll med min Anna. Tack <3
Om Anna
Precis som när man var liten så känns Anna fortfarande som en slags flykt från verkligheten till ljusare platser. Anna ÄR semester... Hoppas vi ses snart.


V som har ett hjärta av guld och ev. en telepatisk förmåga, hörde av sig och verkade veta precis vad jag behövde. Ännu en gång fanns han där på precis rätt sätt. Tack, du är guld.

Forever young.

Önskar att någon kan ta ut mitt hjärta och hålla det tryggt i handen tills det mår bra igen.

Det känns som att det här är början på slutet. Nu tror jag att min kropp håller på att ge upp. Jag väntar på att hjärtat ska dra sin sista suck, och stanna. Närsom helst nu, sanden i timglaset har börjar rinna, nu är det bara en tidsfråga.

Det är inte jag som ger upp, det är min kropp. Hjärtat kommer inte orka fortsätta så här. Jag är maktlös nu. Det är verkligheten.

Idag är annorlunda.
Idag kände jag för första gången att jag släppt taget, att jag släppt kontrollen. Att jag börjar bli redo att gå, lämna livet när det är dags, när sanden runnit ut.

Jag känner mig lättad, det kanske är en slags sorgeprocess, det här ständiga kriget, jag bearbetat under en så pass lång tid nu att det är därför jag känner så. Någon dramatisk panik känner jag inte. Bara ett enda OK. Den här väntan gör mig inget gott.

Jag har kommit till freds med att jag kanske inte hinner göra så mycket mer än det här. Att jag inte kommer att få lämna de avtryck jag vill i världen. Det är som att någon fört min talan och sagt att det räcker nu, att jag inte ska behöva ha det så här längre. Därför känns det inte helt ärligt att säga "Jag hoppas att jag har fel".

Dag för dag. En sak i sänder. Jag är här så länge. Och väntar. Det som händer, det händer. Allting har sin tid och plats. Det är okej. Tills dess går livet vidare.


Hopp?
De säger ju att det sista som dör är hoppet, så det finns. Men nu väntar jag. Nu slåss jag inte längre mot tiden...

Let's dance in style, lets dance for a while

Heaven can wait we're only watching the skies

Hoping for the best but expecting the worst

Are you going to drop the bomb or not?

Let us die young or let us live forever

We don't have the power but we never say never

Sitting in a sandpit, life is a short trip

The music's for the sad men

Can you imagine when this race is won

Turn our golden faces into the sun

Praising our leaders we're getting in tune

The music's played by the madman

- I fear not where, I fear not why.

So when the director yells cut,

I'll be fine.

Lite till...

Idag var en dag som tog mycket energi.precis som gårdagen. Har alldeles för mycket att tänka på. Saker att komma ihåg, saker som ska göras.

Jag längtade efter att få gå hem och bara låta allt rinna ur. Bara lägga mig ner på golvet och låta det ha sin gång,som vanligt. Den 30 minuter långa vägen hem kändes extra lång och motstridig. Det känns verkligen inte bra i hjärtat. Absolut inte, långt ifrån. Men det finns lixom ingenting att göra åt det verkar det som...Man går bara på ändå, som vanligt...

Känns obehagligt och fel att stoppa i sig amfetamin som är centralstimulerande när hjärtat går i den takt som det gör, rakt ut genom bröstet. Likaså astmamedicinen som också gör att hjärtat slår snabbare.

Vill vara stark
Jag biter verkligen ihop nu. Jag ser allt som en stid. Och jag vill vinna. Jag vill vinna över allt det här som attackerar kroppen. Men hur länge orkar jag? För alltid antar jag, som ska orka jämt.
Men frågan är hur länge mitt för alltid lär bli då...

Jag har inte lagt mig ner på golvet. Jag har inte släppt ut någonting. Det känns...


Men jag biter ihop lite till...lite till...och lite till...

Måndag morgon

Somnade strax innan 5 imorse...
Hade väl för mycket att tänka på. Pigg. Distraherad av mina egna hjärtslag och värken av min visdomstand kan ha haft ett finger med i spelet. Så nu är jag gaaaanska trött. Ögonen svider iaf!

Idag ska jag träffa psykoterapeuten/sjukgymnasten igen, för andra gången. Har hänt ganska mycket på de här 2 veckorna nu men ev ska vi gå igenom några utdragna blogginlägg, och se vad som händer i mitt huvud när jag "mår som jag mår".  Eftersom det ofta är ett sätt att hantera situationer på för mig - skriva av mig om dem, och titta på hur jag skriver av mig också...

Även om jag skriver allting här, nästan iaf, så är det en annan sak att sitta med någon och läsa allting. Just att jag skriver saker här i bloggen är en slags sköld, här kan jag skriva av mig och sen är det klart. Men berättar man för någon måste man förklara, ta reaktionerna, släppa någon inpå på ett helt annat sätt.

Här kan jag iaf säga  "Hit, men inte längre".


Dags att röra på sig.
Have a nice day.

Tequila igår. Glass idag.

Det blev en löparrunda igår efter att jag sagt hej då till Mimmi. Efter det blev det en otroligt god frukost/lunch i sängen. Grillad kyckling och potatissallad, färska frallor och tropisk juice. (Sprang förbi affären på väg hemåt;) )

Kvällens utgång
En kort utgång var planerad med Viktoria B, innan det åkte jag in till söder för att träffa på Esed som jag inte sett på 2 år och hans kompis Alex - som tyckte det var på tiden :) Hängde en kortis med dem och deras kompis Justin innan det var dags att möta Vickan.

Magenta var på listan, så det vara raka vägen dit kl 1, och raka vägen till baren. 2 shot och 10 minuter senare var jag ovanligt "förfriskad". Tequilan gör sitt... Men kul var det!

The End
Det roliga slutade dock alldeles för tidigt, och redan 2.10 satt jag på nattbussen hem! Kändes inte OK. Jag var helt enkelt alldeles för glad,förfriskad och snygg för att sluta kvällen där. Ja faktiskt ! haha det var så jag resonerade iaf när jag satt där och pratade för mig själv på nattbussen.

Nu ska jag in till stan, tar med mig kameran, kanske hittar något fint att plåta. Ska ta en glass och promenera lite förbi stan och djurgårn i solen innan jag ska hem till den fd politikern/nya popstjärnan Martin senare.

Ciao :)

:D

GOD MORGON LÖRDAG

Sitter och tittar på en nyvaken Mimmi som ligger i min soffa. Ja vi blev för trötta för att flytta på oss, och somnade båda två i soffan...Hur vi  fick plats det vet jag inte! 
Finns det hjärterum finns det stjärtetrum I guess.

Jag har inte sovit så här bra sen mamma och jonny var här, börjar tro att min sömn är sällskapsberoende? Mimmi intygar att jag sovit som en stock... Hon är vaken nu.

Lite bus blev det igår... ett och annat sms... mycket skratt och fnitter, lite pasta och självklart godis.


Mimmi frågar om jag alltid är lika morgonpigg...


Ska gå en powerwalk och följa henne till ett par vänner till familjen som ska köra hem henne nu!

Ciao :D

Fredagsmys

Kommer inte ihåg senast jag hade en gäst hemma hos mig!

Men ikväll så fixar Mimmi biffen iaf och kommer över. Vi skippar utgången idag, och får helt enkelt se vart kvällen tar oss. Antagligen rakt i säng efter massa prat och mys in på småtimmarna!

VIN ?
Nämnde någon? (pekar på bilden)  Ja nu kanske det inte är "min kopp te" som stockholmarna så underligt säger, men det kan funka ikväll !

Vi får se !

Ciao  :)

Mysigast.

Mysigast idag
Lilla S som somnade liggandes på min mage med huvudet på bröstet.

Det är en speciell känsla, när någon låter en vara så nära. Att någon tyr sig och förlitar sig på dig fullt ut. Det är väl något alla föräldrar känner igen...


Ibland önskar man att man hade en egen liten.

Djupa tankar.

Det blir det ofta de här dagarna som är målade i grått,svart och mörkblått.

Jag lever fortfarande. Morgondagen kändes inte som någon självklarhet förut. Inte nu heller faktiskt. Men som sagt var, än står jag upp. Hugger lite fortfarande, men slagen har varvat ner. Mår illa och blir yr från och till.

Lever på risifrutti och mannafrutti just nu. Aldrig varit speciellt förtjust i det innan... Men nu känns de som ett måste för överlevnad. Glömmer bort att äta när jag blir så här. Orkar inte göra något att äta. Då är risifrutti en bra lösning. Det är lätt att äta. Inget ansträngande.

Ork.
Jag försökte förklara för psykoterapeuten/sjukgymnasten varför jag väljer att inte säga "Jag orkar inte ". Hon förstod inte riktigt...

- Om jag säger att jag inte orkar mer...
Betyder det att det är över. Slut. Att jag har gett upp. Förlorat.
Vad har jag förlorat? - Livet.
När man inte orkar mer, så betyder det att man inte orkar leva.
Vill man inte leva, så vill man dö väl?  Det vill jag inte.
Jag vill inte ta mitt liv. Jag  vill inte ge upp.

 "Jag vill bort, jag vill inte dö, men jag vill inte leva"
Ur dagboken - 05.
Det är det närmsta jag kommer till att förklara hur jag känner.


Ibland kan man nog vara vid liv, utan att leva.
Precis som i en film, när man har tryckt på paus.
Fast här är det du som spelar huvudrollen.
Men medans du är på paus, går alla andra vidare.


Jag måste orka trycka på play, jag vill se klart filmen.
Jag vill uppleva det lyckliga slutet och dansa till
the soundtrack of my life medans hela livet går i snabbrepris.



Orka måste man.
Men det höll hon inte med om. Kanske har hon rätt. Kanske finns det en gräns, en mänsklig gräns, för hur mycket man behöver orka. Kanske får man ge upp ibland, men vad händer då?

Jag orkar lite till. En dag i taget. Jag orkar.
God Natt.

mornie utúlië

Nu mår jag illa.
Jag är yr.
Svimfärdig.
Jag kallsvettas.
Känner mig avdomnad med hörseln i mellanåt.
Hjärtat slår fortfarande fort och kraftigt och det hugger.

Gick inte till jobbet, mådde alldeles för "pissigt" för det. Och trött. Väldigt trött. Nu med. Tänkte gå till personalmötet. Men nu när klockan ringde för att väcka mig, vaknade jag upp och kände allt ovanför.

Jag är jätte yr. Känns inte bra alls.



Vi har alla vårt öde att följa, men det blir även vad vi gör det till. Att acceptera livets bana kan vara svårt. Det är svårt. Jag vet. Fastna inte för länge i mörkret, glöm aldrig att gå framåt. Jag tror på att det finns en tid och plats för allting. Allt sker i sin tid och ordning. Skynda inte, men ta vara på tiden du har.

Enya - May it be

May it be an evening star

Shines down upon you

May it be when darkness falls

Your heart will be true

You walk a lonely road

Oh How far you are from home

Spela den. För mig. Tack.

åthelvetemeder.

12.45
Syster Ylva svarar igen i Linköping. Jag berättar vad neuromottagningen på KS sa. Hon ger mig numret till läkarsekreterarna... Jag ringer dit, någon Monica svarar. Förklarar läget för henne likaså...

Enligt anteckningar ska en remiss vara skickad 11 februari.

Vad gör jag nu frågar jag? Börjar jag om igen?  Jag har ju väntat flera månader, flera år säger jag. Jag är redan upprörd, men nu döljer jag det inte längre med en lugn och trevlig röst. Jag öser ur mig en massa om hur trött jag är på att ingenting fungerar där.

"Men jag kanske kan skriva ut ett nytt" säger läkarsekreteraren Monica.

Pust. Då börjas det om. Och så får sjukvården 3 månader till på sig att "uppfylla min önskan". Som är att få vård, ordentlig vård.

Vem jag ska söka hjälp hos nu vet jag inte. Jag har ingen läkare alls nu. Jag är i landet ingenstans, däremellan. I en gråzon. Där ska jag bo i 3 månader till nu. Och sen den tiden som kön är på. Förbannade vårdgaranti på 3 månader gör att dem har ryggen fri dessutom. Jävla sjukvård. Jag har lust att stämma asset av någon just nu.

Jag tror inte remissen har blivit skickad. Så är det bara. Den oturen drabbar inte ens mig.


Efter det samtalet har jag en panikångest attack.

Bara så där. Låter så lätt.
"Igår åt jag en hamburgare", "Idag köpte jag nya skor",  "Sen gick jag hem..."
Helt vanligt. Bara så där. Som ingenting.


Tack.

evig kamp.

Besviken. Så besviken.

Akutläkaren på KS frågade vem min kontakt var när det gällde min narkolepsi. Jag svarade att jag har tillhört linköping, och att min fd läkare där ska ha skickat en remiss till dem på KS eller odenplans läkarhus, men att det var några månader sen. Hon tyckte att jag behövde komma i kontakt med de ganska snart för att gå igenom det här med medicinerna och det som hänt nu senaste tiden. Om det nu är det som påverkar hjärtat.

Remiss ?
Så nu sitter jag och ringer neurologen i Linköping för att få svar...
Vart är mina papper, min journal ? vart har ni skickat mig, har ni glömt mig ? Igen...

Snälla syster Ylva svarar efter många försök att komma fram. Hon läser i min journal att en remiss till Karolinska ska vara skickad. Jag hade verkligen hoppats på läkarhuset odenplan, vill inte försvinna och glömmas bort på ett stort sjukhus igen. Men spela roll nu, huvudsaken är att väntan äntligen är slut.

Så jag tackar för hjälpen, och känner att min oro för att min läkare ska ha slarvat igen varit i onödan senaste månaderna.

Jag tar fram numret till neurologmottagningen på Karolinska direkt och ringer dit för att se hur lång kötiden är och vart jag ligger nu. Ger mitt personnummer till sköterskan i luren...
Och får höra att jag inte finns där.
Det finns ingen remiss mottagen.

Hon har glömt mig. Igen. Läkaren har glömt mig. Igen.

Snälla ge mig kraft.
Ge mig kraft.
Bröstet känns tungt.
Huvudvärken pulserar.
Ge mig kraft att kämpa samma kamp om och om igen...

Ringer till Linköping igen... "personen ni söker är åter kl 12.45" säger rösten i luren. 

Okej.

take a little bit of my heart.

Jag gav mig. Antar att det finns de gångerna när man ska hålla tyst och hålla ut. Och de gångerna när man inte ska det.

Tog en taxi in till Karolinska. Helt lugn. Fick göra EKG osv, samma visa som sist. Som vanligt var den en ung manlig praktikant som skulle genomföra allt... Men den här gången fick jag iaf en sjukhusskjorta att täcka mig med, slapp alltså ligga med bara trosor på britsen - tack. Inte för att jag bryr mig längre. Att vara havlnaken på sjukhus känns som rutin nu. Piece a cake.

Höll på att somna på akuten där till slut med filten över mig. Vid det laget hade jag inte ont längre, och hjärtat hade lugnat ner sig. Doktorn trodde att allt berodde på mina mediciner. Kortfattat.
Astma medicinen, hjärtmedicinen och amfetaminet. Betastimulerare + betablockerare + centralstimulerande...
bla bla bla... Så less på att höra. Alla kör sitt eget race.

Ja... It is what it is. Kan inte sluta ta någon av dem.

Idag.
Imorse när jag ringde och sjukanmälde mig till chefen så högg det till i bröstet. Mycket mycket värre än igår. Jag flög upp ur sängen med överkroppen rent automatiskt av smärtan, kändes som att någon drog en kniv genom hjärtat. Och det höll i sig en stund. Det var nog tur att hon var i luren, kändes bra att någon "var där". Men det var läskigt. Har haft så förut några enstaka gånger, även på jobbet. Nu kommer det mindre sånna "hugg" med ojämna mellanrum sen jag vaknade.

Kom i säng och somnade kl 5 imorse, då var jag riktigt slut. Har försökt att sova ut men det har väl gått siså där. Gav upp när klockan var 10...


Ska till jobbet senare idag runt 14. Ikväll är det personalmöte också,hoppas på att vara hemma till kl 20.

Nu vet jag inte hur det känns. Jag känner ju att det slår för snabbt, men det är väl bara att gilla läget eller något. Orolig för att det ska börja göra ont igen kan jag inte ljuga och säga att jag inte är. Det bara kommer hipp som happ.

Känner mig som en ömtålig vas som kan gå sönder vid minsta beröring.

Tänk om...

hjärtat.

Hjärtat

det är inte bra nu. det är inte alls bra.
det har gjort ont hela dagen och slår för snabbt. Men jag har varit tyst. För jag ska inte klaga.... Jag är så trött på att klaga. Att andra ska höra på mig klaga om allt. Om alla sjukdomar jag har.

Men nu är jag rädd.
Det slår för fort. Och det sticker. Hugger. Men det är inte för hemskt, så jag tyckte att jag kunde stå ut. Att det inte var så farligt.


Det har bara blivit värre sen sist. Bara värre... Jag har ljugit för mig själv att det har blivit bättre. Bara för att man trodde man hittat orsaken. För att JAG mått bättre. Men nej...

Nu mår jag inte bra.

Ringde sjukvårdsrådgivningen och frågade om jag kunde ta en till tablett av min medicin, men de sa att jag bör söka akutvård på karolinska nu. Det går inte... Det går inte.

Vad är det för fel på mig...

Onsdags bion

Bio ikväll - The bounty hunter blir det nog !

Skulle gått med Viktoria B som ringde och var biosugen igår, men får inte tag i henne... Så det blir en solo bio - igen. Men idag blir det ingen snyftare!

See you later =) Puss

Tatuering ?

Alltid favoritmärket - Nike.
Jag vet inte varför, det är mäktigt bara. Jag känner mig mäktig i Nike. Stilren design oftast med fräscha färger.
  
Dessutom är Nike segergudinnan i grekisk mytologi, även kallad Victoria i romersk mytologi. Vi har en connection med andra ord - en segrande kombination ;)


Tatuera mig ?
Skulle jag tatuera mig någon gång, är det en av sakerna jag skulle kunna tänka mig att göra något av. Segerns gudinna... En Victoria med vingar med andra ord, hållandes i en palmkvist - symbol för fred som ofta Nike hade. Men jag skulle nog vilja ha ett ljus i andra handen, inte som frihetsgudinnan dock, som symboliserar vägen framåt i livet.

Och att sen Victoria Secret använder vingar på the runway är bara grymt sammanträffande och passande... Mamma samlar dessutom på änglar, så det skulle få plats mycket tanke bakom den tatueringen. Och tanke bakom måste det vara.

• Segerns gudinna Nike/Victoria
  Seger/Victory - en del av mig, mitt namn och en
  påminnelse om att vara stark, för jag kan segra.
  Seger, vinst och framgång av ansträngning.
  Att det är en grekist gudinna ursprungligen har
  betydelse då Grekland var första resmålet som jag
  åkte till själv - Självständig, precis som Nike när
  hon körde sin triumfvagn själv i segerns stund.
• Palmkvist
  Symbol för fred - Jag är en fredsmäklare,en typisk våg.
  Jag vill ha fred på jorden. Och frid i kropp och själ.
• Ljusklot
  Hopp - Egen idé som egentligen inte hör till den typiska
  avbilden. Ljuset ska symbolisera hopp, för framtiden.
• Vingar
  Kommer med gudinnan, men jag är en ängel ur
  mammas privata samling... Alltid en bit av mamma med.

Hon ska vara vänd rakt fram, eller avbildad bakifrån, så man inte ser ansiktet. Utbredda vingar. Lite sugen faktiskt... Mycket egentligen. ;)

Nike / Victoria
Segergudinnan

Önskelista:
Feminint och översött. I know. Hate it or love it ,but its me =)

 Täääääääääääääänk rosa!- Måste matcha skorna ;)

Igen.

Migrän.

Mår illa.

Så illa... Kräkas ? Kanske.

Åh fy....  Mår inget bra.

Duracellkaninen

6.00
Imorse hann jag bara vara vaken i 20 min innan jag bestämde mig för att jag minsan skulle gå till jobbet idag. Tiden var knapp och jag gjorde några smörgåsar som jag la ner i väskan, laddade mp3 med Stereo Love, snörade på mig löparskorna och traskade iväg vid 6.40. Ca 30 min promenad, uppförsbacke mest hela vägen. Såg lagom rolig ut i dem skorna till mina kläder... Men vem är ytlig innan kl 7 på morgonen ? Vill man bli av med påskägget så får man offra sig! - Modeoffer....

Fick massa nya foto ideér på vägen hem när jag gick, har ganska fin natur omkring här.

Men jag kör på belöningssystemet, precis som ett barn måste jag bli motiverad att göra saker. Så ingen lek förrens jag:

• Diskat allt - DONE.
• Bäddat rent i sängen - DONE
• Städat - HALVT DONE
• Bytt handdukar i badrummet - DONE
• Rensat ur vinterkläderna - Halvt DONE
• Bakat kladdkaka - DONE
• Bakat sega chokladmuffins - DONE
• Hängt in tvätten - DONE

Tjena vad jag är duktig idag,eller effektiv snarare. Märks att man varit ledig och laddat om med energi i några dagar. Jag vet någon som kommer somna snabbt ikväll...

Ja, sist men inte minst ska jag installera in mitt nya bredband med högre hastighet. Tydligen så var min hastighet "sällsynt numera" sa försäljaren från comhem.... haha THAT BAD.

Nu är det duschen som gäller... Min tvkväll börjar här och nu.
Ciao.

Goodbye my lover.

Vaknade precis upp, med kläderna på - i sängen.

Hade hundra saker att göra den här sista lediga dagen, meeeen dumt nog har jag inte tagit mina mediciner idag - så då orkar man inte vara vaken. När ska jag lära mig att min kropp inte fungerar som den ska och att jag inte kan lita på att jag orkar den naturliga vägen? Naiva kvinna.

Har iaf hunnit fira lilla fröken B idag, med kakor och paket, jätte mysigt verkligen! Fick träffa på spöket Miguel också... haha underskatta aldrig en filt!

_________________________________________

Med träningen har det inte gått något vidare bra, förutom att jag motionerat lite mer? Kanske? Inte alls.
Matvanorna har till och med blivit värre... Hur de nu kan bli det ens? Fel tidpunkt att börja vid påsken kanske? Levt på godis hela helgen. Ser ut som att jag svalt påskägget helt just nu.

Men nu f*n ska jag plocka bort godispåsen från sängen. (Ja den ligger där och håller mig sällskap om nätterna, sedan en tid tillbaka...) Det började som ett one night stand men någonstans på vägen utvecklades en trygg,ömsesidig kärleksfull relation. Söt,sur och syrlig,med en touch av choklad. Till synes perfekt...

Inser sakta men säkert att det är ett destruktivt förhållande jag har gått in i. Finns bara en sak att göra.

- Tömma och glömma?

Nej. Göra slut.

"Det är inte du, det är jag..."

________________________________________________

Nu ska jag fortsätta sova... Imorgon är det jobb igen...
God Natt och Sov Gott

Migränmys.

Aj aj aj !

Migränen är tillbaka! Surt värre.

Aa det gör ganska ont... mitt höga skratt under ballar av stål gjorde nog inte saken bättre. Undviker dataskärmen ett tag nu och lägger mig på soffan i mörkret under min mysiga filt. Bara en sak som hade kunnat göra det ännu mer mysigt...

Puss och God natt

Aint no sunshine when shes gone...

Har haft känningar av migrän nu ett par dagar och efter igår så exploderade den till slut, och när jag vaknade imorse var solljuset inte lika kul! haha

Misstänker att någon har lagt ett ont öga på mig.
Ska ta på mig mitt halsband som skyddar. Men det här är ytterligare ett tecken på att jag tar på mig för mycket. This is what I do. Låter saker påverka mig, tar ansvar över saker som inte är mitt ansvar. Ingen tvingar mig. Men värt att tänka på. Mer medveten om vad jag gör...

Nu flera timmar senare mår jag mycket bättre, sömn gör susen mot migrän... Hinner fortfarande fånga lite av solen! Ska promenera till affären nu, har varit sugen på KÖTT sen igår. Mimmis fel! haha  Så nu måste jag ha något att sätta tänderna i....

She is back... det syns va ?
Shes is back, and so is the sunshine.

Kram :)