Jajamensan!
Vaccinet är nu insprutat i armen - lätt som en plätt.
Känner inte av några biverkningar, än. Håller tummarna.Verkar ju OTROLIGT att JAG inte skulle få några biverkningar. Jag kan inte ens säga att det gör ont i armen, förutom när jag lyfter den över axeln. Lite illa kanske jag mår också.
5 sek senare
- Efter jag demonstrativt vevat upp och ner med armen för att bevisa att det inte gör ont.
oj. oj oj nu börjar jag bli yr.
Shit.
Jag mår illa. yr.
Gud jag skulle inte gjort så där med armen upp o ner. Det var onödigt.
måste gå. mår inte bra.
10 min senare
Tillbaka igen - uppe på fötter.
HERREGUD. Jag blev så yr att hörseln delvis försvann och något tinitus liknande pip/prassel dök upp och jag undrade om det var något i lägenheten som lät! Fy jag blev dyngsur på 1 sek, kallsvettades och dalade rakt ner i soffan. Mådde grymt illa,RIKTIGT illa. Ringde moder för att ge info om läget. Efter att ha legat ner några minuter nu känns det bra igen.
När man talar om trollen? Ja man ska inte ropa HEJ för tidigt. Nu är jag livrädd för att jag kommer må så om några timmar. Det här känns ju som att det var en förhandsvisning.
Vad gör man dårå? Om man är själv och däckar? För det här var på gränsen till det, hade jag stått upp 5 sek till hade jag dalat ner i något mindre mjukt än soffan kan jag tala om.
1 mål
Ta mig till jobbet imorgon.
- ställer en hink bredvid sängen och laddar med piller och vitaminer.
God natt och önska mig lycka till.
//Victoria
30 november 2009
Tredje gången gillt!
Heter det ju...
Ja, idag gör jag ett nytt försök med sprutan, i märsta!
//Victoria
Ja, idag gör jag ett nytt försök med sprutan, i märsta!
//Victoria
Speciella julklappar & Faddergalan ikväll
Förra året bestämde jag mig för att ge barnen på förskolan något extra i julklapp. Inte vad som helst. Jag gav dem ett fadderbarn. En pojke som då var 4 år från Udaipur i Indien. Laluram
För ett barn är Indien ett svårt begrepp.
Vad är Indien? Vart ligger Indien? Hur ser det ut?
Man får ta det till deras nivå av intresse och förståelse.
Hur ser husen ut i Indien? Vad finns det för djur där? Vad leker barnen med?
Dem fick rita bilder och gissa. Tillsammans pratade vi om det, dem fick följa med till datorn och googla på bilder för att få en uppfattning om saker. Vi pratade om Tsunamin, som dem råkat ut för där. Om att det inte finns vatten i kran i Lalurams by. Att man man bli sjuk av vattnet där, och att man inte har pengar till medicin. Vi pratade om religion och dem heliga korna, kastsystemet. Och skolan. Efter att barnen förstått att Indien och folket där inte alls levde under samma förutsättningar som vi i rika Sverige började det hända saker...
Vi pratade om lösningar på problemen. Det vackra med barn är att deras lösningar ofta är så självsäkra, rakt från hjärtat, som oftast är det rätta. En pojke sa "Han kan få komma hit och bo hos mig".
Vad säger det om invandringen?
För en pojke på 5 år var det självklart att man ska ta hand om varandra.
Vad gör vuxna? Ja titta på dem i Vellinge för att se skräckexempel. Tänk om barn fick styra världen.
Barnen fick skriva önskelistor till tomten om vad dem ville ge barn i världen som inte hade det lika bra som vi i Sverige. Dem fick alltså önska saker till andra än sig själva.
Kycklingar - så dem kan få mat.
Leksaker - så att barnen på dagis kan leka
Vattenpump - så att dem kan få vatten.
Myggnät - så att inga myggor kan sticka dem
Medicin - så dem inte blir sjuka
Tegelstenar - Så att husen inte går sönder nästa gång det kommer en flodvåg.....
Hur kom dem på allt det här att önska? Jo dem hade lyssnat, och förstått vad som behövdes. Finurliga som dem där. Men dem hade också haft Barnfondens gåvokatalog (klicka) att titta i.
Genom barnfonden betalar jag 200:- i månaden som går till Lalurams by. Jag kan skicka brev direkt till Laluram och sätta in pengar på ett konto som bara är till honom.
2 syskon, bröder på 3,5 och 5 år, kom en dag till mig och gav mig varsitt kuvert. De berättade att de avstått från sin lördagsgodis för att istället skicka pengar till Laluram. Tänk så fina barn!
Jag kunde tyvärr inte besöka Laluram i Udaipur när jag var i Indien tidigare i år. Det var alldeles för långt att åka. Men för att känna lite mig lite tillfredsställd i hjärtat så åkte vi till ett barnhem i närheten som sköttes av nunnor. Det tog i hjärtat. Gråten satt i halsen och hela tiden tänkte jag "Du kan inte gråta framför barnen".
Gå in på
www.barnfonden.com
Handla dina julklappar där i deras gåvokatalog.
Det tänker jag i år.
//Victoria
Palolem, Indien
Jag vid soluppgången - April 09
För ett barn är Indien ett svårt begrepp.
Vad är Indien? Vart ligger Indien? Hur ser det ut?
Man får ta det till deras nivå av intresse och förståelse.
Hur ser husen ut i Indien? Vad finns det för djur där? Vad leker barnen med?
Dem fick rita bilder och gissa. Tillsammans pratade vi om det, dem fick följa med till datorn och googla på bilder för att få en uppfattning om saker. Vi pratade om Tsunamin, som dem råkat ut för där. Om att det inte finns vatten i kran i Lalurams by. Att man man bli sjuk av vattnet där, och att man inte har pengar till medicin. Vi pratade om religion och dem heliga korna, kastsystemet. Och skolan. Efter att barnen förstått att Indien och folket där inte alls levde under samma förutsättningar som vi i rika Sverige började det hända saker...
Vi pratade om lösningar på problemen. Det vackra med barn är att deras lösningar ofta är så självsäkra, rakt från hjärtat, som oftast är det rätta. En pojke sa "Han kan få komma hit och bo hos mig".
Vad säger det om invandringen?
För en pojke på 5 år var det självklart att man ska ta hand om varandra.
Vad gör vuxna? Ja titta på dem i Vellinge för att se skräckexempel. Tänk om barn fick styra världen.
Barnen fick skriva önskelistor till tomten om vad dem ville ge barn i världen som inte hade det lika bra som vi i Sverige. Dem fick alltså önska saker till andra än sig själva.
Kycklingar - så dem kan få mat.
Leksaker - så att barnen på dagis kan leka
Vattenpump - så att dem kan få vatten.
Myggnät - så att inga myggor kan sticka dem
Medicin - så dem inte blir sjuka
Tegelstenar - Så att husen inte går sönder nästa gång det kommer en flodvåg.....
Hur kom dem på allt det här att önska? Jo dem hade lyssnat, och förstått vad som behövdes. Finurliga som dem där. Men dem hade också haft Barnfondens gåvokatalog (klicka) att titta i.
Genom barnfonden betalar jag 200:- i månaden som går till Lalurams by. Jag kan skicka brev direkt till Laluram och sätta in pengar på ett konto som bara är till honom.
2 syskon, bröder på 3,5 och 5 år, kom en dag till mig och gav mig varsitt kuvert. De berättade att de avstått från sin lördagsgodis för att istället skicka pengar till Laluram. Tänk så fina barn!
Jag kunde tyvärr inte besöka Laluram i Udaipur när jag var i Indien tidigare i år. Det var alldeles för långt att åka. Men för att känna lite mig lite tillfredsställd i hjärtat så åkte vi till ett barnhem i närheten som sköttes av nunnor. Det tog i hjärtat. Gråten satt i halsen och hela tiden tänkte jag "Du kan inte gråta framför barnen".
Glöm inte faddergalan ikväll, du kan alltid göra något.
Vad ska du ge i julklapp?Gå in på
www.barnfonden.com
Handla dina julklappar där i deras gåvokatalog.
Det tänker jag i år.
//Victoria
Palolem, Indien
Jag vid soluppgången - April 09
29 november 2009
Förföljd.
Mamma, för din skull får du blunda och sluta läsa här.
Jag är fröken självständig
Och jag tar alltid nattbussen eller tåget hem själv.
Nu gick det ingen buss från upplands väsby station hem till mig efter jag klivit av tåget, och ingen taxi finns. Klockan är nästan 6 på morgonen. När jag stod och läste tidtabellen vid hållplatsen kommer en kille dit (20-25 år kanske) som stått vid en annan hållplats och börjar läsa han med. Det är bara vi där nu. Vi konstaterar att den inte går förrens om 40 min. Kallt som fan - här tänker jag inte stå. Och börjar gå mot centrala väsby för att ta ut pengar och ringa för att se om det finns någon taxi i området, annars går jag hem, tar bara 15 min. (trots att fötterna gör SÅ ont.)
Jag närmar mig bankomaten när jag vänder mig om och ser att han från hållplatsen har börjat gå åt samma håll.Vad fick han att ändra sig... ?
Jag tar fram telefonen och trycker fram Viktoria Bs nummer - inget svar. Jag förstår att jag inte kan stanna o ta ut pengar - för då hinner han ikapp mig. Och vad som händer då är jag inte nyfiken på att veta. Jag går snabbare och svänger runt hörnet på huset - OCH SPRINGER. Jag försöker springa tyst på tå så att han inte ska höra mina klackar och börja springa han med. Jag gömmer mig på bakgården av huset och ringer min trygghet Adis som bor där - Inget svar. Jag ringer Walid - Inget svar. Jag ringer Ali som jag vet varit ute - Inget svar. Jag står där ett tag, känner mig trygg mellan husen - skriker jag kommer någon höra mig. Efter ett tag känner jag mig lugn igen och börjar gå tillbaka ut på vägen...
Det är fortfarande helt öde, och mörkt.
Jag går ut på vägen och börjar gå uppför backen intill bilvägen. Jag har mobilen i handen, nästa person i tur att ringa är Rawaz som bor i närheten. Efter halva vägen känner mig säker och lägger ner den i fickan. Jag tar fram min chocolate chip cookie från 7eleven och börjar äta på den samtidigt som jag sjunger högt för att det ska kännas mindre ensamt. Tar fram mobilen och tar ett kort på den komiska situationen. Skrattar och går vidare. Då ser jag honom igen, uppe vid slutet av backen. Han har uppenbarligen letat efter mig. Han kommer emot mig.Vad gör jag? Tänk snabbt Victoria, du har bara en chans nu.
Ett samtal.
Jag tar fram telefonen - trycker 112.
Sen svänger jag in vid närmsta avfart mellan radhusen, svänger han in efter mig skulle han avslöja sig själv och förstår att jag skulle börja skrika - och det vågade han inte. Jag förklarar situationen för larmcentralen som kopplar mig till polisen. Kvinnan i telefonen håller mig sällskap tills jag nästan är hemma och jag är säker på att han gett upp.
Vid mitt hus möts jag av min kompis, Snuttin. Grannkatten som alltid springer och möter upp mig för att mysa en stund, och sedan sätter sig ner på rumpan och tittar efter mig när jag går. Jag ropar på honom, han verkar bli lika glad att se mig som jag att se honom. Sitter ett tag och håller honom sällskap. Det känns bra.
Snuttin vid olika tillfällen.
Just ikväll - när så många människor prompt påpekat för mig att jag måste vara försiktig. Jag klarar mig - som ni ser. Han skulle bara vågat komma fram. Jag hade spetsat honom med klacken och skrikit argt som en wrestling brottare. För vem fan är han som besvärar mig när jag vill gå hem? Jag var inte riktigt rädd, det fungerar inte att vara rädd. Det hjälper inte. Var uppmärksam - och agera. Rädsla gör ingen nytta.
Jag tänker inte sluta leva för att det finns sånna puckon - dem ska bekämpas med insektsmedel och krossas som myggor. Det är min förbaskade rättighet att leva mitt liv som jag vill. Våga ta den ifrån mig - då kommer monstret i mig fram, lita på det. Jag må se liten och rar ut, men låt er inte luras av min gulliga uppsyn - inom mig bor ett monster grönare än Hulken.
Nej du din fega pissmyra. DU ska vara rädd om du möter på mig i mörkret igen. Våga bara.
//Hulken
Jag är fröken självständig
Och jag tar alltid nattbussen eller tåget hem själv.
Nu gick det ingen buss från upplands väsby station hem till mig efter jag klivit av tåget, och ingen taxi finns. Klockan är nästan 6 på morgonen. När jag stod och läste tidtabellen vid hållplatsen kommer en kille dit (20-25 år kanske) som stått vid en annan hållplats och börjar läsa han med. Det är bara vi där nu. Vi konstaterar att den inte går förrens om 40 min. Kallt som fan - här tänker jag inte stå. Och börjar gå mot centrala väsby för att ta ut pengar och ringa för att se om det finns någon taxi i området, annars går jag hem, tar bara 15 min. (trots att fötterna gör SÅ ont.)
Jag närmar mig bankomaten när jag vänder mig om och ser att han från hållplatsen har börjat gå åt samma håll.Vad fick han att ändra sig... ?
Jag tar fram telefonen och trycker fram Viktoria Bs nummer - inget svar. Jag förstår att jag inte kan stanna o ta ut pengar - för då hinner han ikapp mig. Och vad som händer då är jag inte nyfiken på att veta. Jag går snabbare och svänger runt hörnet på huset - OCH SPRINGER. Jag försöker springa tyst på tå så att han inte ska höra mina klackar och börja springa han med. Jag gömmer mig på bakgården av huset och ringer min trygghet Adis som bor där - Inget svar. Jag ringer Walid - Inget svar. Jag ringer Ali som jag vet varit ute - Inget svar. Jag står där ett tag, känner mig trygg mellan husen - skriker jag kommer någon höra mig. Efter ett tag känner jag mig lugn igen och börjar gå tillbaka ut på vägen...
Det är fortfarande helt öde, och mörkt.
Jag går ut på vägen och börjar gå uppför backen intill bilvägen. Jag har mobilen i handen, nästa person i tur att ringa är Rawaz som bor i närheten. Efter halva vägen känner mig säker och lägger ner den i fickan. Jag tar fram min chocolate chip cookie från 7eleven och börjar äta på den samtidigt som jag sjunger högt för att det ska kännas mindre ensamt. Tar fram mobilen och tar ett kort på den komiska situationen. Skrattar och går vidare. Då ser jag honom igen, uppe vid slutet av backen. Han har uppenbarligen letat efter mig. Han kommer emot mig.Vad gör jag? Tänk snabbt Victoria, du har bara en chans nu.
Ett samtal.
Med min kaka i truten gör jag narr av situationen,
för att sekunder senare bli påmind om allvaret.
för att sekunder senare bli påmind om allvaret.
Jag tar fram telefonen - trycker 112.
Sen svänger jag in vid närmsta avfart mellan radhusen, svänger han in efter mig skulle han avslöja sig själv och förstår att jag skulle börja skrika - och det vågade han inte. Jag förklarar situationen för larmcentralen som kopplar mig till polisen. Kvinnan i telefonen håller mig sällskap tills jag nästan är hemma och jag är säker på att han gett upp.
Vid mitt hus möts jag av min kompis, Snuttin. Grannkatten som alltid springer och möter upp mig för att mysa en stund, och sedan sätter sig ner på rumpan och tittar efter mig när jag går. Jag ropar på honom, han verkar bli lika glad att se mig som jag att se honom. Sitter ett tag och håller honom sällskap. Det känns bra.
Snuttin vid olika tillfällen.
Just ikväll - när så många människor prompt påpekat för mig att jag måste vara försiktig. Jag klarar mig - som ni ser. Han skulle bara vågat komma fram. Jag hade spetsat honom med klacken och skrikit argt som en wrestling brottare. För vem fan är han som besvärar mig när jag vill gå hem? Jag var inte riktigt rädd, det fungerar inte att vara rädd. Det hjälper inte. Var uppmärksam - och agera. Rädsla gör ingen nytta.
Jag tänker inte sluta leva för att det finns sånna puckon - dem ska bekämpas med insektsmedel och krossas som myggor. Det är min förbaskade rättighet att leva mitt liv som jag vill. Våga ta den ifrån mig - då kommer monstret i mig fram, lita på det. Jag må se liten och rar ut, men låt er inte luras av min gulliga uppsyn - inom mig bor ett monster grönare än Hulken.
//Hulken
Saturday Nightlife
Hade en toppenkväll igår!
Träffade Julia,Viktoria B, Anna Evelina OCH Caroline från mammas pojkar. Vi satt på Sturehof och tog en drink. Skrattade och pratade! Det är första gången vi andra träffar Carro sen hon åkte hem från Marbella i juli. Vi andra har ju setts ganska ofta eller då och då mer eller mindre. Anna Evelina såg jag senast på Bobbys inflyttningsfest när även Maja och Pia var här och hälsade på :)
September - Grodan Sergel
Jag, Maja, Pia
Viktoria och Jag rörde oss vidare till vårat andra hem - Magenta. Där det var riktigt drag. Dj Samvice - Samir, spinnade plattorna riktigt grymt igår. Jag tog 2 shot och för en som aldrig dricker annars var det tillräckligt för att känna dansgolvet röra sig i otakt med musiken.
Men kvällens höjdpunkt var när en stilig herre helt plötsligt kommer fram och börjar prata.
Paradise Hotel Cimon (haha inte "BARA" Cimon) Det var kul! Delade lite erfarenheter av eftereffekten, oss "dokusåpadeltagare" emellan, med glimten i ögat. Han var riktigt trevlig faktiskt. Men det som var själva höjdpunkten var ju hans tjejkompis som hade upplyst honom om vilka Viktoria och Jag var. En jätte söt och trevlig tjej, som vi faktiskt spenderade resten av kvällen med. Mimmi!
Mimmi och Cimon
Dj Samvice - Samir Salmi
Får se...Men så här kul måste jag ha oftare.
//Victoria
Träffade Julia,Viktoria B, Anna Evelina OCH Caroline från mammas pojkar. Vi satt på Sturehof och tog en drink. Skrattade och pratade! Det är första gången vi andra träffar Carro sen hon åkte hem från Marbella i juli. Vi andra har ju setts ganska ofta eller då och då mer eller mindre. Anna Evelina såg jag senast på Bobbys inflyttningsfest när även Maja och Pia var här och hälsade på :)
September - Grodan Sergel
Jag, Maja, Pia
Men kvällens höjdpunkt var när en stilig herre helt plötsligt kommer fram och börjar prata.
Paradise Hotel Cimon (haha inte "BARA" Cimon) Det var kul! Delade lite erfarenheter av eftereffekten, oss "dokusåpadeltagare" emellan, med glimten i ögat. Han var riktigt trevlig faktiskt. Men det som var själva höjdpunkten var ju hans tjejkompis som hade upplyst honom om vilka Viktoria och Jag var. En jätte söt och trevlig tjej, som vi faktiskt spenderade resten av kvällen med. Mimmi!
Mimmi och Cimon
På vägen hem med första pendeltåget vid kl 05.20 fick jag sällskap av en pappa till ett barn jag haft på jobbet som jag stötte på utanför 7 eleven (när jag köpt min chocolate chip cookie som vanligt).
Haha han är ju en av dem roligare papporna man stött på, frispråkig och skämtar mycket. Tack vare sällskapet höll man sig vaken på vägen hem iaf!
Ikväll kanske det blir Cafét, för att supporta Dj Samvice och Sergel Grodan
i Caféts Dj challenge FINAL!
Haha han är ju en av dem roligare papporna man stött på, frispråkig och skämtar mycket. Tack vare sällskapet höll man sig vaken på vägen hem iaf!
Ikväll kanske det blir Cafét, för att supporta Dj Samvice och Sergel Grodan
i Caféts Dj challenge FINAL!
Dj Samvice - Samir Salmi
Får se...Men så här kul måste jag ha oftare.
//Victoria
28 november 2009
Nu vet jag.
Helt plötsligt ramlar poletten ner.
Glödlampan tänds.
Men lite hjälp förstår jag helt plötsligt varför jag alltid känt mig lite utanför,lite udda, lite annorlunda. Jag har lärt mig gilla det som en del av mig, till och med vara stolt över det.
Jag trodde att jag var en ensamvarg,
men är det något man födds till ?
På senaste har en fråga som jag ofta får av nya människor jag träffar börjat få mig att tänka till.
"Hur kommer det sig att ni umgås?
Ni verkar ganska olika"
Den här frågan har jag fått i flera år, sen mellanstadiet - formulerat på ett annat sätt förstås.Klart man är olika. Alla är olika. Men uppenbarligen är det något som går att ta på mer än vanligt.
Som inte går att sätta fingret på.
NU VET JAG !
känns som att ha vunnit på lotto.
Nu vet jag varför jag alltid känt/känner mig så förbaskat ensam, hur mycket folk jag än har omkring mig - med några få undantag av en del starka människor som jag kan förlita mig på. Varför aldrig någon tycks förstå mig, riktigt förstå. Jag har aldrig haft någon som mig. Aldrig haft någon som är mig lik. Ingen som kommer därifrån jag kommer.
Ingen med samma bakgrund.
där är nyckeln.
Så lätt var det.
Att jag inte lyckats knäcka den här gåtan, måste vara för att den egentligen är så självklar.Hade varit trevligt om man upptäckt det INNAN identitetskriser och depressioner dock. haha ;)
Men nu vet jag, och kunskap är makt.
Kram och God natt på er.
Tack för insynen.
//Victoria
Glödlampan tänds.
Men lite hjälp förstår jag helt plötsligt varför jag alltid känt mig lite utanför,lite udda, lite annorlunda. Jag har lärt mig gilla det som en del av mig, till och med vara stolt över det.
Jag trodde att jag var en ensamvarg,
men är det något man födds till ?
På senaste har en fråga som jag ofta får av nya människor jag träffar börjat få mig att tänka till.
"Hur kommer det sig att ni umgås?
Ni verkar ganska olika"
Den här frågan har jag fått i flera år, sen mellanstadiet - formulerat på ett annat sätt förstås.Klart man är olika. Alla är olika. Men uppenbarligen är det något som går att ta på mer än vanligt.
Som inte går att sätta fingret på.
NU VET JAG !
känns som att ha vunnit på lotto.
Nu vet jag varför jag alltid känt/känner mig så förbaskat ensam, hur mycket folk jag än har omkring mig - med några få undantag av en del starka människor som jag kan förlita mig på. Varför aldrig någon tycks förstå mig, riktigt förstå. Jag har aldrig haft någon som mig. Aldrig haft någon som är mig lik. Ingen som kommer därifrån jag kommer.
Ingen med samma bakgrund.
där är nyckeln.
Så lätt var det.
Att jag inte lyckats knäcka den här gåtan, måste vara för att den egentligen är så självklar.Hade varit trevligt om man upptäckt det INNAN identitetskriser och depressioner dock. haha ;)
Men nu vet jag, och kunskap är makt.
Kram och God natt på er.
Tack för insynen.
//Victoria
27 november 2009
Äntligen fredag
Haft en toppen dag på jobbet !
Utvecklingssamtal med chefen och mycket skratt med kollegorna."Fredagsfebern" som kickar in.
Ikväll blir det städning, med ajax.
Imorgon blir det utgång med annat medel.
Kaaaaaanske blir en fotosession ikväll, OM tiden och engagemanget räcker till.
Utvecklingssamtal med chefen och mycket skratt med kollegorna."Fredagsfebern" som kickar in.
Ikväll blir det städning, med ajax.
Imorgon blir det utgång med annat medel.
Kaaaaaanske blir en fotosession ikväll, OM tiden och engagemanget räcker till.
Nu kurrar magen högre än grannens katt.
Adios mi amigos.
//Victoria
Mammas Pojkar Kiss and Tell
Mammas Pojkar - Avsnitt 8
3 dejter idag. Med fina tjejer som väntat länge.
Tjejer som jag värderade högt i huset.
Som alla vet var det mycket uppdelningar i huset, spec mellan dem sk "källarbarnen" och "överklassbarnen". Själv tillhörde jag den senare. Själv trodde jag att jag kom från ghettot uppväxt på en ensamstående mammas förtidspension (minimun inkomst) och en då frånvarande pappa som missbrukade narkotika. Men iaf...
Jag är ändå glad att folk har lyckats hålla mig ute ur konflikterna och snacket. Det pratades ju mycket om Julia och Viktoria B - 2 personer som jag umgicks mycket med i huset, och idag.
Som även var 2 personer som minst sagt inte var omtyckta av Helen och Jane bland annat (det får stå för dem).
Det handlar inte om att välja sida
Det handlar om att bli sedd som den enskilda person man är.
Och det fixade Helen och Jane.
Jag trodde jag skulle åka med på ett bananskal och dras över samma kant, men inte en gång får jag höra några taskiga kommentarer riktade mot mig. Jag trodde inte jag skulle få komma undan med att vara schweiz, neutral.
Jag kan inte låta bli att känna en viss skuld över att ingen av dem 2 ogillade mig, och att jag inte ogillade dem, hur sjukt det än låter. Jag kanske inte gillade allt dem gjorde eller sa. Sällan man gör det dock. Speciellt inte när taskiga små grodor hoppade ur munnen riktade mot någon som man kommtit nära. Ett exempel (utan att jag vill peka ut någon) är när Helen brusar upp och skriker på Sara under en hetsig diskussion om vårat rum där uppe som nu "källarbarnen" vill ha, och vill att vi flyttar ut. Sara som jag kommit så nära och Helen som jag tycker om så mycket, just för att hon respekterat MIG som person. Det blir för mycket. Innan diskussionen är över reser jag på mig och packar ihop mina saker och flyttar ur rummet jag bott i sen dag 1. Känslan påminner om ett skilsmässobarn ? Typ.
Inget jag ville erkänna då för någon av tjejerna. Inte heller idag vill jag det.
Det handlade inte om att "ge sig" och låta någon bestämma över mig. Jag vet att jag hade rätt att bo kvar, men jag ville inte utsätta mig själv för onödiga konflikter som inte rörde mig, för finns det något jag mår dåligt av är det just sånt. Jag känner mig själv. Iställer för att kriga för min rätt, beslöt jag mig för att dra ner till Kärleksrummet med Pia och Cassandra - otroligt lugnt och skönt.
- Peace Love and Understanding.
Fredsmäklare som man är vill man att alla ska komma överrens.
Men den saken var ju utesluten i Marbella...
Helen viskade inte bara till Tim, nej du Tim, känn dig inte speciell ;)
Glömmer inte dem betydelsefulla orden hon sa när hon kramade mig hej då, det var nästan värt mer än att få en nyckel. Trots att det varit lustig stämning i huset efter allt rabalder senaste dagarna visade hon ändå att det inte rörde henne och mig.
Watch and see. Ni kan inte ana...
God natt
//Victoria
3 dejter idag. Med fina tjejer som väntat länge.
Tjejer som jag värderade högt i huset.
Som alla vet var det mycket uppdelningar i huset, spec mellan dem sk "källarbarnen" och "överklassbarnen". Själv tillhörde jag den senare. Själv trodde jag att jag kom från ghettot uppväxt på en ensamstående mammas förtidspension (minimun inkomst) och en då frånvarande pappa som missbrukade narkotika. Men iaf...
Jag är ändå glad att folk har lyckats hålla mig ute ur konflikterna och snacket. Det pratades ju mycket om Julia och Viktoria B - 2 personer som jag umgicks mycket med i huset, och idag.
Som även var 2 personer som minst sagt inte var omtyckta av Helen och Jane bland annat (det får stå för dem).
Det handlar inte om att välja sida
Det handlar om att bli sedd som den enskilda person man är.
Och det fixade Helen och Jane.
Jag trodde jag skulle åka med på ett bananskal och dras över samma kant, men inte en gång får jag höra några taskiga kommentarer riktade mot mig. Jag trodde inte jag skulle få komma undan med att vara schweiz, neutral.
Jag kan inte låta bli att känna en viss skuld över att ingen av dem 2 ogillade mig, och att jag inte ogillade dem, hur sjukt det än låter. Jag kanske inte gillade allt dem gjorde eller sa. Sällan man gör det dock. Speciellt inte när taskiga små grodor hoppade ur munnen riktade mot någon som man kommtit nära. Ett exempel (utan att jag vill peka ut någon) är när Helen brusar upp och skriker på Sara under en hetsig diskussion om vårat rum där uppe som nu "källarbarnen" vill ha, och vill att vi flyttar ut. Sara som jag kommit så nära och Helen som jag tycker om så mycket, just för att hon respekterat MIG som person. Det blir för mycket. Innan diskussionen är över reser jag på mig och packar ihop mina saker och flyttar ur rummet jag bott i sen dag 1. Känslan påminner om ett skilsmässobarn ? Typ.
Inget jag ville erkänna då för någon av tjejerna. Inte heller idag vill jag det.
Det handlade inte om att "ge sig" och låta någon bestämma över mig. Jag vet att jag hade rätt att bo kvar, men jag ville inte utsätta mig själv för onödiga konflikter som inte rörde mig, för finns det något jag mår dåligt av är det just sånt. Jag känner mig själv. Iställer för att kriga för min rätt, beslöt jag mig för att dra ner till Kärleksrummet med Pia och Cassandra - otroligt lugnt och skönt.
- Peace Love and Understanding.
Fredsmäklare som man är vill man att alla ska komma överrens.
Men den saken var ju utesluten i Marbella...
Helen viskade inte bara till Tim, nej du Tim, känn dig inte speciell ;)
Glömmer inte dem betydelsefulla orden hon sa när hon kramade mig hej då, det var nästan värt mer än att få en nyckel. Trots att det varit lustig stämning i huset efter allt rabalder senaste dagarna visade hon ändå att det inte rörde henne och mig.
Susanne ger mig en nyckel, efter att Teres tackat nej - Men allt är inte som det verkar på tv alltid. Tim förklarar senare, lite smått chockad, att det var dem här personerna som han ville ha kvar.
Pia, Moa och Jag. Någon måste ju vara mammans val - Jag är gärna det. Synd att man inte får hela sanningen bakom bara.
Kan inte det här vara över nu? Så man slipper ha ett hemlig kärleksliv. Jag vill bara berätta allt nu.
Snaaart. Snaaaart!
9 tjejer kvar, nu är det farligt nära. Next stop :
Pia, Moa och Jag. Någon måste ju vara mammans val - Jag är gärna det. Synd att man inte får hela sanningen bakom bara.
Snaaart. Snaaaart!
9 tjejer kvar, nu är det farligt nära. Next stop :
Men vad händer egentligen i det nya huset ?
Vem orsakar mina krokodiltårar ?
Vem orsakar mina krokodiltårar ?
God natt
//Victoria
26 november 2009
Goda Nyheter
Igår läste jag på nyheterna att flera kommuner nu ringer in själva och säger att dem kan ta emot flyktingbarn.
Det har uppenbarligen fått upp ögonen på många efter det som hände i vellinge kommun.
Så glad man blir, jag får tillbaka förtroende för människan faktiskt.
Nyfärgat hår.
Vi ses ikväll - Lagom till Mammas Pojkar.
//Victoria
Det har uppenbarligen fått upp ögonen på många efter det som hände i vellinge kommun.
Så glad man blir, jag får tillbaka förtroende för människan faktiskt.
Nyfärgat hår.
Vi ses ikväll - Lagom till Mammas Pojkar.
//Victoria
Lavens svar...
...på mitt mail jag skickade om vad som hände i Mammas Pojkar.
Lite saker är bortklippta - som ni säkert förstår varför.
Och en del är retuscherat, som namnen !
"OMG är allt jag har att säga!!!!!!!!!
Han och ****** blev jag inte förvånad över,
men Henne hade jag inte tippat på!
Vet inte vad jag ska säga, i'm in chock!
Läääääängtar tills jag kommer hem och vi får snacka live om det här!
Puss
p.s Jag är super stolt över dig och ditt beteende under hela programmet! ♥ "
Älskar dig med! Pusss
//Victoria
Lite saker är bortklippta - som ni säkert förstår varför.
Och en del är retuscherat, som namnen !
"OMG är allt jag har att säga!!!!!!!!!
Han och ****** blev jag inte förvånad över,
men Henne hade jag inte tippat på!
Vet inte vad jag ska säga, i'm in chock!
Läääääängtar tills jag kommer hem och vi får snacka live om det här!
Puss
p.s Jag är super stolt över dig och ditt beteende under hela programmet! ♥ "
Älskar dig med! Pusss
//Victoria
25 november 2009
Hej då Laven!
Min Laven åker iväg imorgon och kommer inte hem förrens i januari.
Vart hon ska är hemligt, av olika anledningar.
Men jag vet.
Och därför tänker jag dela med mig av min hemlighet till henne.
Vem får killen i Mammas Pojkar ?
Det är den enda hon vill veta innan hon åker.
Hon om någon vet hur mycket det betydde att få vara med i
det här programmet - näst bästa efter att få ha mitt eget "bachelorette"
Haha det har vi skojat om flera år nu.
David Guetta på Ambassadeur
Valborg
Laven - Ha det underbart och ta hand om dig!
Ps. Youve got mail ;)
Full coverage, exklusivt material som aldrig kommer nå pressarna.
For you and your eyes only.
Vart hon ska är hemligt, av olika anledningar.
Men jag vet.
Och därför tänker jag dela med mig av min hemlighet till henne.
Vem får killen i Mammas Pojkar ?
Det är den enda hon vill veta innan hon åker.
Hon om någon vet hur mycket det betydde att få vara med i
det här programmet - näst bästa efter att få ha mitt eget "bachelorette"
Haha det har vi skojat om flera år nu.
David Guetta på Ambassadeur
Valborg
Laven - Ha det underbart och ta hand om dig!
Ps. Youve got mail ;)
Full coverage, exklusivt material som aldrig kommer nå pressarna.
For you and your eyes only.
Aj aj aj aj
Idag var det inte min dag.
Vaknade av att telefonen ringer vid 07.15 - ser att det är mitt jobb som ringer. SHIT. Jag har försovit mig. Skulle gått upp vid 5.20, för att hinna och öppna kl 6.30. Konstaterar snabbt att jag måste stängt av klockan i sömnen, för när jag vaknade sista gången vid 4.20 var den fortfarande på alarm. Så trött var jag uppenbarligen.
Lyckas få på mig kläder samtidigt som jag äter en tallrik gröt. Utan frukost fungerar inte min kropp.
Jag är på väg att storma ut i trappen när jag ser att jag inte har några örhängen på mig - känns naket.
Jag springer in en sista gång i sovrummet och tar på mig ett par rosa örhängen jag fått av Viktoria B i födelsedagspresent och armbandet jag fick på dejten med Tim i Mammas Pojkar.
Borsta håret gör jag på väg ner i hissen.
Jag hinner med bussen kl 7.34. Inte illa. Ytterligare 15 min senare är jag på jobbet.
Kaos
Men dagen blir kaos. Känner hur huvudet värker på bussen.Antar att det är brist på sömn.
- Nej då. Det är migrän. Som bara blir värre och värre och värre. Inte populärt mitt i all barngråt, speciellt inte innan lunch då alla är hungriga, trötta och ska ha nya blöjor. Jag mår illa och tror att jag ska kräkas. Jag tar örontempen på mig för jag tycker jag känns väldigt varm. Men iställer visar den 34.6 ! Vad betyder det då ? Kroppstemperaturen stiger iaf till 36.4 kort därefter. Lugnt.
Hjälp
Jag tar bussen hem igen vid 14.45, efter att ha skrivit klart månadsbrevet till alla föräldrar.
Jag sitter och håller för ögonen och försöker trycka på punkter som lindrar - men inget fungerar.
Jag kliver av bussen och håller i huvudet som att det skulle gå i bitar annars. Jag börjar bli yr och tar tag i ett staket. Då hör jag hur en röst frågar hur jag mår. En granne på väg till bilen verkar det som.NÅGOT generad svarar jag med gråten i halsen
"Tack det är bra, jag är lite yr bara"
Men tydligen övertygande jag honom inte. Han kommer tillbaka och frågar om jag bor i närheten. Jag berättar att jag bor i huset här borta och att det är lugnt,det är bara migrän. Men han insisterar på att "skjutsa" mig hem. Jag förklarar att det inte behövs och pekar bort mot mitt hus. Men han säger att han ändå bor i huset bredvid och att han ska skjutsa mig hem - då förstår jag att han inte alls menar skjutsa mig med bilen som jag trodde. Utan han vill helt enkelt följa mig. Ja tack för omtanken, du snälla granne på Hasselgatan.
Vid 19 vaknar jag upp igen i sängen - UTAN migrän. Halleluja :) Sovit bort den här dagen också, vilket är mindre roligt.
Imorgon är det julpyssel på jobbet,följt av avdelningsmöte. *Pust*
//Victoria
Vaknade av att telefonen ringer vid 07.15 - ser att det är mitt jobb som ringer. SHIT. Jag har försovit mig. Skulle gått upp vid 5.20, för att hinna och öppna kl 6.30. Konstaterar snabbt att jag måste stängt av klockan i sömnen, för när jag vaknade sista gången vid 4.20 var den fortfarande på alarm. Så trött var jag uppenbarligen.
Lyckas få på mig kläder samtidigt som jag äter en tallrik gröt. Utan frukost fungerar inte min kropp.
Jag är på väg att storma ut i trappen när jag ser att jag inte har några örhängen på mig - känns naket.
Jag springer in en sista gång i sovrummet och tar på mig ett par rosa örhängen jag fått av Viktoria B i födelsedagspresent och armbandet jag fick på dejten med Tim i Mammas Pojkar.
Borsta håret gör jag på väg ner i hissen.
Jag hinner med bussen kl 7.34. Inte illa. Ytterligare 15 min senare är jag på jobbet.
Kaos
Men dagen blir kaos. Känner hur huvudet värker på bussen.Antar att det är brist på sömn.
- Nej då. Det är migrän. Som bara blir värre och värre och värre. Inte populärt mitt i all barngråt, speciellt inte innan lunch då alla är hungriga, trötta och ska ha nya blöjor. Jag mår illa och tror att jag ska kräkas. Jag tar örontempen på mig för jag tycker jag känns väldigt varm. Men iställer visar den 34.6 ! Vad betyder det då ? Kroppstemperaturen stiger iaf till 36.4 kort därefter. Lugnt.
Hjälp
Jag tar bussen hem igen vid 14.45, efter att ha skrivit klart månadsbrevet till alla föräldrar.
Jag sitter och håller för ögonen och försöker trycka på punkter som lindrar - men inget fungerar.
Jag kliver av bussen och håller i huvudet som att det skulle gå i bitar annars. Jag börjar bli yr och tar tag i ett staket. Då hör jag hur en röst frågar hur jag mår. En granne på väg till bilen verkar det som.NÅGOT generad svarar jag med gråten i halsen
"Tack det är bra, jag är lite yr bara"
Men tydligen övertygande jag honom inte. Han kommer tillbaka och frågar om jag bor i närheten. Jag berättar att jag bor i huset här borta och att det är lugnt,det är bara migrän. Men han insisterar på att "skjutsa" mig hem. Jag förklarar att det inte behövs och pekar bort mot mitt hus. Men han säger att han ändå bor i huset bredvid och att han ska skjutsa mig hem - då förstår jag att han inte alls menar skjutsa mig med bilen som jag trodde. Utan han vill helt enkelt följa mig. Ja tack för omtanken, du snälla granne på Hasselgatan.
Vid 19 vaknar jag upp igen i sängen - UTAN migrän. Halleluja :) Sovit bort den här dagen också, vilket är mindre roligt.
Imorgon är det julpyssel på jobbet,följt av avdelningsmöte. *Pust*
//Victoria
24 november 2009
Jul igen
Highlights idag
Rabatt på apoteket - härligt att man gynnas när man är en trogen kund.(högkostnadsskydd)
Sms-fika! Javisst. Haha fick ett sms av Naris där det står:
"Hoppas du gillar lussebullar".
Strax därefter får jag ett sms från pressbyrån där det står att jag kan hämta ut en lussebulle och en kaffe där med koden som medföljer... Enligt Naris förtjänade jag det efter alla kladdkakor som jag bakat. :) Tack Världens bästa Naris. Det var en trevlig fika;)
Bakade pepparkakor igår, som lite pepping för att må lite bättre. Orkade inte göra klart alla. Hade ju tänk göra några figurer och hänga upp i fönstret på jobbet, lite krokodiler o så. Här är några som blev klara iaf.
Det gröna är en dinosaur för alla som undrar! Ganska söta ändå! Om jag får säga det själv :D
Rabatt på apoteket - härligt att man gynnas när man är en trogen kund.(högkostnadsskydd)
Sms-fika! Javisst. Haha fick ett sms av Naris där det står:
"Hoppas du gillar lussebullar".
Strax därefter får jag ett sms från pressbyrån där det står att jag kan hämta ut en lussebulle och en kaffe där med koden som medföljer... Enligt Naris förtjänade jag det efter alla kladdkakor som jag bakat. :) Tack Världens bästa Naris. Det var en trevlig fika;)
Bakade pepparkakor igår, som lite pepping för att må lite bättre. Orkade inte göra klart alla. Hade ju tänk göra några figurer och hänga upp i fönstret på jobbet, lite krokodiler o så. Här är några som blev klara iaf.
Det gröna är en dinosaur för alla som undrar! Ganska söta ändå! Om jag får säga det själv :D
Kokat tomtegröt har jag gjort nu också (risgrynsgröt låter inte lika mysigt) och tonat håret.
Effektiv dag! Nu är det bedtime, ryggen värker och jag ska upp och öppna på jobbet imorrn.
Sov gott.
//Victoria
Morgonmuskler
GOD MORGON
Direkt när jag gick upp satte jag på musiken och började köra lite morgongymnastik, lite mag- och rump danssteg. Så nu är jag all awake, till skillnad från nyss.
Min ben har besvärat mig hela natten! Värre än någonsin! Min RLS (restless leg syndrome) har vaknat till liv på nytt! haha Gud, kunde gått upp och sprungit ett maraton för att bli av med det. Men somnade om iaf till slut :) Efter att ha sparkat omkringt hela sängen, legat kors och tvärs - bland annat med fötterna på väggen.
Löpningen häromdagen gick hyffsat, fick pumpa ordentligt med astma medicin och det var väl tur att jag inte tog vanliga rundan i skogen, då hade jag legat på spåret och flåsat vid någon gran. Men skönt var det iaf att röra på sig. Måste gå och hämta ut nya astma mediciner nu på apoteket idag, går åt sjukt mycket nu vid den här årstiden. Och så är man ju inte i samma kondition som i våras heller.
Min ben har besvärat mig hela natten! Värre än någonsin! Min RLS (restless leg syndrome) har vaknat till liv på nytt! haha Gud, kunde gått upp och sprungit ett maraton för att bli av med det. Men somnade om iaf till slut :) Efter att ha sparkat omkringt hela sängen, legat kors och tvärs - bland annat med fötterna på väggen.
Löpningen häromdagen gick hyffsat, fick pumpa ordentligt med astma medicin och det var väl tur att jag inte tog vanliga rundan i skogen, då hade jag legat på spåret och flåsat vid någon gran. Men skönt var det iaf att röra på sig. Måste gå och hämta ut nya astma mediciner nu på apoteket idag, går åt sjukt mycket nu vid den här årstiden. Och så är man ju inte i samma kondition som i våras heller.
Ja nu kan man ju inte springa runt så här längre.
I våras var man på topp.
Nu ska jag gå och möta Blanka vid busshållsplatsen och gå med henne till "dagis",
lillasyster Stella är sjuk av vaccinet, stackaren.
Slipper mamma väcka henne och dra med henne också.
Have a nice day!
//Victoria
Nu ska jag gå och möta Blanka vid busshållsplatsen och gå med henne till "dagis",
lillasyster Stella är sjuk av vaccinet, stackaren.
Slipper mamma väcka henne och dra med henne också.
Have a nice day!
//Victoria
23 november 2009
Paradise Hotel
Sitter och tittar på Paradise Hotel - trots att jag sagt åt mig själv att inte göra det. Anledningen är inte till att jag tycker att det är dålig underhållning, utan att jag inte vet hur det kommer påverka mig. Jag känner mig själv för bra...
Varför skulle Paradise Hotel påverka mig ?
Jo... Det var nära att jag tackade "Nej" till Mammas Pojkar.
Varför? Ja inte tänkte jag vara med i Paradise Hotel, nä...
Men det fanns en kille. Ja det finns det nästan alltid. Men för en gångs skull var det någon som hade fångat mitt intresse, ordentligt. Vi hade inte känt varandra länge när Mammas Pojkar dök upp, men jag visste att om jag åkte så skulle det antagligen innebära ett slut för vad som eventuellt kanske skulle kunna utvecklas mellan oss. Samtidigt som jag tänker "är det meningen så kommer det hända,allt har sin tid".
När jag berättade om Mammas Pojkar sa han att jag "var för bra för att vara med i en dokusåpa, det är bara idioter som är med i sånna program". Ja kanske det.... Det återstår att se. Men nu hände det massa saker, och innan det hade gått för långt så avtog det som knappt börjat. Tur i oturen? Kanske. Eller så var det jag som var feg. Rädd för att bli sårad. Inte var jag helt oskyldig till att det blev som det blev då, men det låg så mycket mer under ytan, så mycket mer. Inte hade jag tackat "Ja" till mammas pojkar om jag hittat kärleken här hemma.Vad hade då poängen med det varit? Nej, är glad att jag tackade ja, hade gått miste om något annars.
Vad har Paradise Hotel med det här att göra?
Jo.
2 veckor knappt efter att jag kommit hem från Marbella i augusti... Stöter jag på honom för första gången sen början av juni. Vi har precis lämnat White room och traskar in på Burger King. Där står han. Han släpper bomben att han ska åka iväg själv... För att vara med i Paradise Hotel.
Han frågade vad jag tyckte om det. Vem är jag att dömma? Nyligen hemkommen från en dokusåpa själv.
Jag hade bara ett råd - ha inte sex i tv.
Känslar eller inte känslor, men inte vill man se någon man brytt sig om eller tyckt om mer/mindre i ett program som Paradise Hotel, där allt är drama, intriger spel och sex. Nej, inte jag iaf. Även om vi är vänner nu. "Det man inte vet tar man inte skada av".
Vem är det då?
Inget hemligt. Men det tänker jag ändå inte avslöja. Inte nu iaf. Det kanske märks sen. Men just nu är det säkert att titta, än så länge... Men gästerna är många som kommer och går där nere...
Varför skulle Paradise Hotel påverka mig ?
Jo... Det var nära att jag tackade "Nej" till Mammas Pojkar.
Varför? Ja inte tänkte jag vara med i Paradise Hotel, nä...
Men det fanns en kille. Ja det finns det nästan alltid. Men för en gångs skull var det någon som hade fångat mitt intresse, ordentligt. Vi hade inte känt varandra länge när Mammas Pojkar dök upp, men jag visste att om jag åkte så skulle det antagligen innebära ett slut för vad som eventuellt kanske skulle kunna utvecklas mellan oss. Samtidigt som jag tänker "är det meningen så kommer det hända,allt har sin tid".
När jag berättade om Mammas Pojkar sa han att jag "var för bra för att vara med i en dokusåpa, det är bara idioter som är med i sånna program". Ja kanske det.... Det återstår att se. Men nu hände det massa saker, och innan det hade gått för långt så avtog det som knappt börjat. Tur i oturen? Kanske. Eller så var det jag som var feg. Rädd för att bli sårad. Inte var jag helt oskyldig till att det blev som det blev då, men det låg så mycket mer under ytan, så mycket mer. Inte hade jag tackat "Ja" till mammas pojkar om jag hittat kärleken här hemma.Vad hade då poängen med det varit? Nej, är glad att jag tackade ja, hade gått miste om något annars.
Vad har Paradise Hotel med det här att göra?
Jo.
2 veckor knappt efter att jag kommit hem från Marbella i augusti... Stöter jag på honom för första gången sen början av juni. Vi har precis lämnat White room och traskar in på Burger King. Där står han. Han släpper bomben att han ska åka iväg själv... För att vara med i Paradise Hotel.
Han frågade vad jag tyckte om det. Vem är jag att dömma? Nyligen hemkommen från en dokusåpa själv.
Jag hade bara ett råd - ha inte sex i tv.
Känslar eller inte känslor, men inte vill man se någon man brytt sig om eller tyckt om mer/mindre i ett program som Paradise Hotel, där allt är drama, intriger spel och sex. Nej, inte jag iaf. Även om vi är vänner nu. "Det man inte vet tar man inte skada av".
Vem är det då?
Inget hemligt. Men det tänker jag ändå inte avslöja. Inte nu iaf. Det kanske märks sen. Men just nu är det säkert att titta, än så länge... Men gästerna är många som kommer och går där nere...
Maj månad. Ambassadeur. Då allt började...
Varning Stockholm, snart invaderas nattklubbarna av dokusåpadeltagare...
//Victoria
Besökare
Sen jag satte in den lilla besöksräknaren som håller koll på statistiken här i bloggen har jag nyfiken följt siffrorna hela månaden.
Jag vet inte vad som hänt, men från första dagen, då det kanske var 33 besökare,
så har det ökat till ca 110 per dag i genomsnitt.
Men nu måste den ha gått sönder ? - Var min första tanke när gick in nyss.Dagen är inte ens slut, och ändå har över 300 personer besökt bloggen. Min blogg ? Hade det varit någon annas blogg hade jag inte höjt ögonbrynen. Men min blogg ? Kanske inte är några högra siffor och viffta med, men det betyder mycket.
Vet inte vad vändningen helt plöstligt beror på, men kul är det, riktigt kul!
Tack för att det finns dem som vill läsa om mitt ibland uppochner vända liv och som står ut med mitt gnäll.
Idag är ni ljuspunkten i vardagen.
Kram
//Victoria
Jag vet inte vad som hänt, men från första dagen, då det kanske var 33 besökare,
så har det ökat till ca 110 per dag i genomsnitt.
Men nu måste den ha gått sönder ? - Var min första tanke när gick in nyss.Dagen är inte ens slut, och ändå har över 300 personer besökt bloggen. Min blogg ? Hade det varit någon annas blogg hade jag inte höjt ögonbrynen. Men min blogg ? Kanske inte är några högra siffor och viffta med, men det betyder mycket.
Vet inte vad vändningen helt plöstligt beror på, men kul är det, riktigt kul!
Tack för att det finns dem som vill läsa om mitt ibland uppochner vända liv och som står ut med mitt gnäll.
Idag är ni ljuspunkten i vardagen.
Kram
//Victoria
Slut på olidlig väntan.
Telefonen har inte ringt innan kl är 12.
Jag undrar om operationen är klar.
Jag tar med mig telefonen på rasten.
Äntligen ringer den. Det är Jonny.
Han berättar att mamma inte ska opereras förrens nu.
Men han ringer när han får veta att hon ligger på uppvak.
Sen fortsätter telefonen vara tyst. Hela eftermiddagen går.
Klockan blir 16.15. Jag slutar och sätter mig på bussen.
Den där känslan att allt kommer gå bra, som fanns imorse,
börjar försvinna. Och jag kan inte vänta längre.
Jag ringer Jonny. Han har inte hört något.
Medans jag pratat med han ringer telefonen i huset i Mjölby.
Han svarar medans jag väntar kvar i telefonen.
"Jag ringer upp dig snart" säger han och vi lägger på.
Nu är alla spår av känslan från imorse borta.
Det känns som år innan han ringer upp. Bussen hinner åka hela vägen hem.
Trots att det bara är 5 minuter hem...
Så hinner jag föreställa mig dem värsta scenarierna.
Vem pratar han med? Är det mamma? Är det sjukhuset?
Vad säger dem? Ger man dödsbesked per telefon?
Jag känner något som rinner på kinden, och sen andra kinden.
Jag biter ihop. Läppen darrar.
När jag kliver av bussen ringer äntligen telefonen. Det är Jonny.
- Hallå svarar jag. Men det är tyst i andra änden...
Jag får panik.Varför säger han ingenting ?
- Hallå ?! Säger jag ännu högre och hoppas på att han inte hörde första gången.
Äntligen hör jag en röst, som säger att mamma ligger på uppvak nu.
Dem 2 sekundrarna kännes som år.
Hemma.
Jag måste släppa ut allt,
tömma alla känslor.
Men det går inte,
det är stopp.
Bröstkorgen värker och klumpen i halsen svider.
Men det kommer inget.
Jag känner mig låst.
Är det bra eller dåligt vet jag inte.
Men jag är så trött i huvudet att jag bara vill lägga mig ner.
Jag undrar om operationen är klar.
Jag tar med mig telefonen på rasten.
Äntligen ringer den. Det är Jonny.
Han berättar att mamma inte ska opereras förrens nu.
Men han ringer när han får veta att hon ligger på uppvak.
Sen fortsätter telefonen vara tyst. Hela eftermiddagen går.
Klockan blir 16.15. Jag slutar och sätter mig på bussen.
Den där känslan att allt kommer gå bra, som fanns imorse,
börjar försvinna. Och jag kan inte vänta längre.
Jag ringer Jonny. Han har inte hört något.
Medans jag pratat med han ringer telefonen i huset i Mjölby.
Han svarar medans jag väntar kvar i telefonen.
"Jag ringer upp dig snart" säger han och vi lägger på.
Nu är alla spår av känslan från imorse borta.
Det känns som år innan han ringer upp. Bussen hinner åka hela vägen hem.
Trots att det bara är 5 minuter hem...
Så hinner jag föreställa mig dem värsta scenarierna.
Vem pratar han med? Är det mamma? Är det sjukhuset?
Vad säger dem? Ger man dödsbesked per telefon?
Jag känner något som rinner på kinden, och sen andra kinden.
Jag biter ihop. Läppen darrar.
När jag kliver av bussen ringer äntligen telefonen. Det är Jonny.
- Hallå svarar jag. Men det är tyst i andra änden...
Jag får panik.Varför säger han ingenting ?
- Hallå ?! Säger jag ännu högre och hoppas på att han inte hörde första gången.
Äntligen hör jag en röst, som säger att mamma ligger på uppvak nu.
Dem 2 sekundrarna kännes som år.
Hemma.
Jag måste släppa ut allt,
tömma alla känslor.
Men det går inte,
det är stopp.
Bröstkorgen värker och klumpen i halsen svider.
Men det kommer inget.
Jag känner mig låst.
Är det bra eller dåligt vet jag inte.
Men jag är så trött i huvudet att jag bara vill lägga mig ner.
Hur mår du?
Ja. Inte bra. Men bättre än vad det någonsin kunde vara nu.
Magen kurrar, kommer på att jag inte ätit idag.
Jag rör mig mot köket.
Hörs när jag hämtat krafter igen.
//Victoria
Ja. Inte bra. Men bättre än vad det någonsin kunde vara nu.
Magen kurrar, kommer på att jag inte ätit idag.
Jag rör mig mot köket.
Hörs när jag hämtat krafter igen.
//Victoria
Skickar min skyddsängel till mamma
Sizzla - Thank you Mama (Klicka)
Nu läggs mamma in på sjukhuset i Linköping.
Dem ska ta bort livmodern på henne, där alla cystor sitter.
Vid senaste besöket hade doktorn hittat ännu fler än sist.
Efter över 50 operationer så kan man väl räkna dig som en veteran.
Dem senaste operationerna har ju inte varit helt utan komplikationer,minst sagt.
Men den här gången känns det som att allt kommer gå bra.
Mamma, som samlar på änglar, har hela huset fullt av dem.
Men jag skickar min skyddsängel till dig, du vet vem hon är.
I surround myself with those angels you collect,
praying that God wont take the most important one away from me.
praying that God wont take the most important one away from me.
Everytime a wing is broken, I feel a sting of pain inside,
reminding me about the enormous pain if it was you.
The biggest challange of my life, would be loosing you.
God have mercy, dont take this brooken body upstairs
And dont bother sending me another angel,
cause this one is irreplaceable.
And dont bother sending me another angel,
cause this one is irreplaceable.
Utan dig kan jag inte flyga.
Älskar dig
En ängel på jorden
Vi hörs senare.
Puss
//Victoria
Puss
//Victoria
22 november 2009
AIK spelare nästa IDOL
Sitter och tittar på Bones på 3:an när telefonen ringer.
Jag tittar vem det är, det är min gamla granne, Obama kopian. Jag svarar.
Plötsligt hör jag någon som sjunger höga toner, helhjärtat.
Jag försöker höra vilken låt det är,men får nöja med mig att det är någon amerikansk lovesong.
Det är ingen mindre än AIKs Walid Atta
som ger mig en serenad genom luren.
Och han kör ALL IN när han satsar på dem höga tonerna!
Walid sitter i bilen på väg till stan och berättar att han har ledigt från och med onsdag,ända tills januari. Som att det inte räcker att bli avundssjuk på det, så berättar han om träningslägret dem ska åka på i januari - i Singapore! Varför blev man inte fotbollsspelare? Walid erbjuder sig att ordna en större resväska så att jag kan följa med till Singapore...
Inte helt omöjligt om man heter Victoria som ni ser!
Singapore here i come!
Walid lovar att ringa och sjunga fler gånger, men bara om jag lovar att jag inte spelar in och broadcastar han på youtube. Så nu måste jag bara lära mig hur man spelar in under samtal...
Undrar om man får önska låtar av Walid ?
I sånt fall önskar jag den här till nästa gång. Låten har gått på replay om och om igen hela dagen.
Enjoy!
Lady Gaga - Bad romance (Klicka här)
Ser fram emot nästa samtal Walid.
Kram
//Victoria
Jag tittar vem det är, det är min gamla granne, Obama kopian. Jag svarar.
Plötsligt hör jag någon som sjunger höga toner, helhjärtat.
Jag försöker höra vilken låt det är,men får nöja med mig att det är någon amerikansk lovesong.
Det är ingen mindre än AIKs Walid Atta
som ger mig en serenad genom luren.
Och han kör ALL IN när han satsar på dem höga tonerna!
Walid sitter i bilen på väg till stan och berättar att han har ledigt från och med onsdag,ända tills januari. Som att det inte räcker att bli avundssjuk på det, så berättar han om träningslägret dem ska åka på i januari - i Singapore! Varför blev man inte fotbollsspelare? Walid erbjuder sig att ordna en större resväska så att jag kan följa med till Singapore...
Inte helt omöjligt om man heter Victoria som ni ser!
Singapore here i come!
(Ignorera min brända rumpstek tack. Och somna aldrig i solen.)
Undrar om man får önska låtar av Walid ?
I sånt fall önskar jag den här till nästa gång. Låten har gått på replay om och om igen hela dagen.
Enjoy!
Lady Gaga - Bad romance (Klicka här)
Undrar om han sjunger för sina motståndare på planen också?
Kram
//Victoria
Sverigedemokraterna ges makten
Tyvärr så avslogs förslaget om en medborgarkurs för nyanlända invandrare.Anledningen var rädslan att bli förknippade med sverigedemokraterna.Vilket är himla irriterande och fel. Ta avstånd från dem istället, nu låter ju man dem styra.Jag håller med våran vackra integrationsministern Nyamko Sabuni i det hon säger:
"Okunskap ska inte hindra en från att ta tillvara sina rättigheter i Sverige, men inte heller vara en ursäkt för att bryta mot lagen, heter det i materialet.
De som försvarade förslaget ansåg bland annat att en gemensam värdegrund är viktig inte minst för de pojkar och flickor som tvingas leva i en hederskultur."
Ja, nu får man väl hoppas på att i alla fall Obama får igenom sin nya sjukvårdsreform i USA, det vore en bra nyhet.
We wish you good luck Mister President.
Take Care.
//Victoria
"Jag tycker att det är dumt att koppla integrationspolitiken till Sverigedemokraterna, det är att tillskriva dem makt som de inte har."
Läs hela artikeln
Det här är ju någonting som hjälper våra nya svenskar. En gratis medborgarkurs där man blir informerad om vilka rättigheter och skyldigheter man har och om samhällets värdegrund. Jag kan tycka ett en sån kurs skulle lägga grunden till mycket för en bra start i Sverige.
Läs hela artikeln
Det här är ju någonting som hjälper våra nya svenskar. En gratis medborgarkurs där man blir informerad om vilka rättigheter och skyldigheter man har och om samhällets värdegrund. Jag kan tycka ett en sån kurs skulle lägga grunden till mycket för en bra start i Sverige.
"Okunskap ska inte hindra en från att ta tillvara sina rättigheter i Sverige, men inte heller vara en ursäkt för att bryta mot lagen, heter det i materialet.
De som försvarade förslaget ansåg bland annat att en gemensam värdegrund är viktig inte minst för de pojkar och flickor som tvingas leva i en hederskultur."
Ja, nu får man väl hoppas på att i alla fall Obama får igenom sin nya sjukvårdsreform i USA, det vore en bra nyhet.
We wish you good luck Mister President.
Take Care.
//Victoria
Reagera Sverige!
Har tillbringat morgonen åt att lyssna på Folkpartiets alla talare när det har varit interpellationsdebatt och snart ska slutet på folkpartiets landmöte avslutas. Debatter kan vara riktigt kul ibland, politikerna är allt annat än torrbollar och bjuder många gånger på skratt och vassa pikar , inte helt olikt parlamentet...
Döp om det det till Battle - så skulle det locka många mer unga än vad det gör idag. OM det nu ens gör det?
Det som fångar mig är självklart mitt intresse i flyktingfrågan,dem asylsökande barnen som är i fokus nu.
När jag vaknade gick jag som vanligt in på texttv för att se vad som hänt under natten,och möts av rubriken :
"Anlagd brand på flyktingförläggning"
(Klicka på rubriken)
Någon har tänt på en lövhög utanför flyktingförläggningen för ensamkommande barn i Hököpinge, vellinge kommun.
Döp om det det till Battle - så skulle det locka många mer unga än vad det gör idag. OM det nu ens gör det?
Det som fångar mig är självklart mitt intresse i flyktingfrågan,dem asylsökande barnen som är i fokus nu.
När jag vaknade gick jag som vanligt in på texttv för att se vad som hänt under natten,och möts av rubriken :
"Anlagd brand på flyktingförläggning"
(Klicka på rubriken)
Någon har tänt på en lövhög utanför flyktingförläggningen för ensamkommande barn i Hököpinge, vellinge kommun.
Välkommen till Sverige ?
F*n vad sorgligt. Och oacceptabelt.
Jag hoppas att inga barn behövde ta del av detta som rubriceras som Hets mot folkgrupp och Skadegörelse. Men förstår att inte ens dem kan ha sovit så tungt att dem inte hört syrenerna från brandbilen. Det här går inte att hänvisa till någon förhandsvisning av majbrasan tyvärr.
Det är inte första gången en flyktingförläggning attackeras.
(Klicka på länken för att läsa om vad som hände i Vämdö feb 2008)
Jag misstänker att rubrikerna inte kommer sluta där idag. I vellinge kommun har man idag demonstrationer för och emot flyktingmottagandet i vellinge kommun. Självklart är det Sverigedemokraternas ungdomsförbund som demonstrerar emot. Jag vill inte och orkar inte kommentera dem. Snälla låt dem inte komma in i riksdagen? Det är inte första gången en flyktingförläggning attackeras.
(Klicka på länken för att läsa om vad som hände i Vämdö feb 2008)
Sänd dem på ett plan till Pakistan eller Gaza?
Tankarna dras till MTV´s omtallade program "exiled" för bortskämda tonåringar som skickas bort till främmande länder där dem får bo ett X antal dagar under andra förutsättningar. Där får dem ta del av andra religioner,kulturer och värderingar för att lära sig uppskatta det man har och få förståelse och empati för dem som har det sämre.
Är det så vi behöver göra med sverigedemokraterna?
Dem påminer iaf väldigt mycket om en typisk egoistisk tonåring,inte helt olik dem på exiled.
Jag tänker ALDRIG sluta stå upp för mänskliga rättigheter.
Gör inte det du heller.
BORT MED SVERIGEDEMOKRATERNA.
Gör inte det du heller.
BORT MED SVERIGEDEMOKRATERNA.
//Victoria
21 november 2009
Feel-good-relax-helg
Gick upp ur sängen kl 17, har legat vaken o bara myst hela dagen framför tvn. Så skönt.
Och behövligt.
Åt toast till frukost - det var längesen, för längesen märkte jag.
Till efterrätt (på lördagar får man efterrätt till frukosten) så blev det hallon,marränger och grädde. IngetFatcamp här inte.
Trodde att jag skulle gå ut igår, men kroppen ville något annat. Efter att jag duschat vid kl 15 så somnade jag i soffan utan att märka det och vaknade vid halv 18 eller något sånt. Då var det försent, vid det laget hjälper inga mediciner för att få mig pigg.
Jag brukar jämföra det med att luta sig över en kant...
- Även om någon sträcker ut handen och tar tag i dig innan du faller ner - så finns inte kraften att dra dig tillbaka in. Du kanske inte faller,men du kommer stå där lutad över kanten till du äntligen får sova.
Mitt tv maraton fortsätter....
Igår kollade jag nog på 3 filmer och 2 serier samtidigt - fjärrkontrollen var lätt överhettad när jag somnade en sista gång. Har helt enkelt inte lust att göra något ikväll, varken bio eller utgång. Bara vila. Och vara.
IKVÄLL VISAS TRANSFORMERS!
Kommer ihåg att jag såg den på en blinddate hemma i Linköping för 2 år sen, ville inte se den alls, men det fanns bara den just då och efteråt var jag frälst, och helt kär.
I roboten alltså. Bumble bee <3
Ska pinna iväg till affären nu och inhandla lite förnödenheter! Massa gott att äta med andra ord. Imorgon ska jag gå upp tidigt o ta en löparrunda, eftersom jag varit sjuk oavbrutet i 2 månader nu med en seg förkylning som sitter på luftrören så var det säkert 1 månad minst sen förra gången. Är inte riktigt frisk än, men det kryper i benen...
Have fun tonight!
Puss och Kram
//Victoria
Och behövligt.
Åt toast till frukost - det var längesen, för längesen märkte jag.
Till efterrätt (på lördagar får man efterrätt till frukosten) så blev det hallon,marränger och grädde. Inget
Trodde att jag skulle gå ut igår, men kroppen ville något annat. Efter att jag duschat vid kl 15 så somnade jag i soffan utan att märka det och vaknade vid halv 18 eller något sånt. Då var det försent, vid det laget hjälper inga mediciner för att få mig pigg.
Jag brukar jämföra det med att luta sig över en kant...
- Även om någon sträcker ut handen och tar tag i dig innan du faller ner - så finns inte kraften att dra dig tillbaka in. Du kanske inte faller,men du kommer stå där lutad över kanten till du äntligen får sova.
Mitt tv maraton fortsätter....
Igår kollade jag nog på 3 filmer och 2 serier samtidigt - fjärrkontrollen var lätt överhettad när jag somnade en sista gång. Har helt enkelt inte lust att göra något ikväll, varken bio eller utgång. Bara vila. Och vara.
IKVÄLL VISAS TRANSFORMERS!
Kommer ihåg att jag såg den på en blinddate hemma i Linköping för 2 år sen, ville inte se den alls, men det fanns bara den just då och efteråt var jag frälst, och helt kär.
I roboten alltså. Bumble bee <3
Ska pinna iväg till affären nu och inhandla lite förnödenheter! Massa gott att äta med andra ord. Imorgon ska jag gå upp tidigt o ta en löparrunda, eftersom jag varit sjuk oavbrutet i 2 månader nu med en seg förkylning som sitter på luftrören så var det säkert 1 månad minst sen förra gången. Är inte riktigt frisk än, men det kryper i benen...
Have fun tonight!
Puss och Kram
//Victoria
19 november 2009
Bullshit och Utvikningsbilder
Minst sagt haha
Såg precis att någon skrivit det här i Jane Timglas blogg:
"Visste du att * perfekta vicky * knullar runt med halva bosnier gänget i norrköping där hon bodde innan , har vetat vem tjejen är sen länge tillbaka hon har vikt ut sig i diverse tidningar med , och kmr till mammas pojkar och vill inte bråttas med en tjej i tv haha pinsam tjej"
Någon ifrågasatte detta - och fick det här till svar, av samma person aka "selle"
"men lilla du sett vicky på bilder sen jag kan minnas , jag har denna sanna fakta ! och hon vet om det själv!! Och ja källor har bekräftat hennes utvik vet vilka hon har varit tillsammans med också ! den falska lilla bimbon ;)"
Öh. Ja man visste väl att folk skulle prata, men man kan ju aldrig ana vad som kommer sägas - eller i det här fallet - ljugas ihop.
Bimbo ? Det är nog första gången jag hör det.
Ja vad ska man säga om det här? Intressant ? Känner inte för att bry mig så mycket faktiskt...
Personen som skrev det visste uppenbarligen inte så mycket eftersom jag faktiskt inte bott i Norrköping innan - utan Linköping. Som jag berättat innan så utgörs största delen av mitt umgänge av bosnier och serber, har hängt med dem på många bosniska fester och konserter, speciellt i Norrköping som är grannstaden.
Men *piiiiiip* runt med dem har jag aldrig gjort. Det kommer alltid finnas folk som pratar - speciellt när man sticker ut lite för mycket ur mängden.
Och att jag som svensk, alltid var på alla bosniska fester och konserter med mina kompisar stack många i ögonen. Men dem flesta tyckte det var kul att en svensk ville ta del av deras kultur.
Har aldrig påstått att jag är perfekt heller, man är sin egen största kritiker - I would know.
Angående "utvikningsbilderna"
* Vilka källor har bekräftat det? Tv4? Ja, deras källa är ju JAG så det borde stämma ;)
Det är ju inte direkt någon hemlighet när man gått ut i tv med det.
* Och vad gäller såpbrottning - Tv4 är en familjekanal, herrmagasin är inte till för barn.
* "sett vicky på bilder sen jag kan minnas" Det har min mamma också gjort,sen jag föddes.
Frågan är vad för bilder du minns? "Utvikningsbilderna"? Grattis, då har du ett 3 år långt minne, för innan dess fanns inga bilder publicerade. Bilder innan det är ju vanliga "modell" bilder, som jag började ta när jag var 16. Är det kanske dem du minns?
Det mest fascinerande är nog uttalandet "vet vilka hon varit tillsammans med" eftersom jag bara haft 1 bosnisk/serbisk pojkvän. Gick i 8:an eller 9:an då, och på den tiden höll man knappt hand. Och min senaste relation var med en kurdisk kille, och det var för 5-6 år sen.
Men keep talking, jag har ju bett om det - ställt upp i tv, dokusåpa till råga på allt. Måste vara upprörande.
Men till nästa gång, håll dig till sånt som du faktiskt vet och har du något att säga, eftersom du uppenbarligen absolut kände att du var tvungen att få ur dig det här som legat och knagt inom dig,
- Säg det direkt till mig, kasta inte massa skräp i någon annans blogg.
God natt och Sov gott, du med Selle.
//Victoria
Såg precis att någon skrivit det här i Jane Timglas blogg:
"Visste du att * perfekta vicky * knullar runt med halva bosnier gänget i norrköping där hon bodde innan , har vetat vem tjejen är sen länge tillbaka hon har vikt ut sig i diverse tidningar med , och kmr till mammas pojkar och vill inte bråttas med en tjej i tv haha pinsam tjej"
Någon ifrågasatte detta - och fick det här till svar, av samma person aka "selle"
"men lilla du sett vicky på bilder sen jag kan minnas , jag har denna sanna fakta ! och hon vet om det själv!! Och ja källor har bekräftat hennes utvik vet vilka hon har varit tillsammans med också ! den falska lilla bimbon ;)"
Öh. Ja man visste väl att folk skulle prata, men man kan ju aldrig ana vad som kommer sägas - eller i det här fallet - ljugas ihop.
Bimbo ? Det är nog första gången jag hör det.
Ja vad ska man säga om det här? Intressant ? Känner inte för att bry mig så mycket faktiskt...
Personen som skrev det visste uppenbarligen inte så mycket eftersom jag faktiskt inte bott i Norrköping innan - utan Linköping. Som jag berättat innan så utgörs största delen av mitt umgänge av bosnier och serber, har hängt med dem på många bosniska fester och konserter, speciellt i Norrköping som är grannstaden.
Men *piiiiiip* runt med dem har jag aldrig gjort. Det kommer alltid finnas folk som pratar - speciellt när man sticker ut lite för mycket ur mängden.
Och att jag som svensk, alltid var på alla bosniska fester och konserter med mina kompisar stack många i ögonen. Men dem flesta tyckte det var kul att en svensk ville ta del av deras kultur.
Har aldrig påstått att jag är perfekt heller, man är sin egen största kritiker - I would know.
Angående "utvikningsbilderna"
* Vilka källor har bekräftat det? Tv4? Ja, deras källa är ju JAG så det borde stämma ;)
Det är ju inte direkt någon hemlighet när man gått ut i tv med det.
* Och vad gäller såpbrottning - Tv4 är en familjekanal, herrmagasin är inte till för barn.
* "sett vicky på bilder sen jag kan minnas" Det har min mamma också gjort,sen jag föddes.
Frågan är vad för bilder du minns? "Utvikningsbilderna"? Grattis, då har du ett 3 år långt minne, för innan dess fanns inga bilder publicerade. Bilder innan det är ju vanliga "modell" bilder, som jag började ta när jag var 16. Är det kanske dem du minns?
Första gången i en studio, i Gbg - 16 år.
Betalade 500 kr, första och enda gången jag betalat för bilder.
Betalade 500 kr, första och enda gången jag betalat för bilder.
Det mest fascinerande är nog uttalandet "vet vilka hon varit tillsammans med" eftersom jag bara haft 1 bosnisk/serbisk pojkvän. Gick i 8:an eller 9:an då, och på den tiden höll man knappt hand. Och min senaste relation var med en kurdisk kille, och det var för 5-6 år sen.
Men keep talking, jag har ju bett om det - ställt upp i tv, dokusåpa till råga på allt. Måste vara upprörande.
Men till nästa gång, håll dig till sånt som du faktiskt vet och har du något att säga, eftersom du uppenbarligen absolut kände att du var tvungen att få ur dig det här som legat och knagt inom dig,
- Säg det direkt till mig, kasta inte massa skräp i någon annans blogg.
Mitt sk "utvik" i fhm. Publicerades 2006.
Köpte tidningen samma dag som flyttlasset hade nått sthlm.
Gissa om jag och min flytthjälp Triffa skrattade där vi stod inne på ICA Nära i västerhaninge...
Gissa om jag och min flytthjälp Triffa skrattade där vi stod inne på ICA Nära i västerhaninge...
God natt och Sov gott, du med Selle.
//Victoria
Mat är kärlek.
Ja det här med att hantera barn kände jag väl ingen direkt press på mig att visa...
Har jobbat på samma förskola sen studenten, när jag tog mitt flyttlass och flyttade till stockholm. Så jag kände väl att det räckte gott och väl med dem 3 åren som merit på
"eventuellt blivande mamma till mina barn" listan.
Däremot vill jag inte jämföra min arbetsplats, en förskola - med ett hus i marbella med barn som springer in över ett par timmar - DET är barnpassning. Och fy vilken röra det var...
Det bästa med den dagen var att det fanns överdrivet mycket med sötsaker - me like.
Så det jag gjorde med andra ord var att äta upp barnens godis. Inte allt förstås, det orkade inte ens lilla jag. Även om jag fick hjälp.
När man inte får äta när man vill eller gå till affären och köpa den maten man vill tar man varje tillfälle till akt i marbella huset. Jag höll på att svälta på den där hemska couscousen som vi åt 6 dagar av 7 där. Couscous, sallad och vatten.
Det var ju därför man ville gå på dejt - för att få gå ut från huset och äta något annat, något GOTT på restaurang.
Haha nej då, skämt åsido. Men om mat drömde vi - medans killarna åt ute på restaurang varje dag... Oh yes they did.
Menyn i huset:
Frukost: 2 vita skivor med rostbröd + en yogurt (knäckebröd till den som var hungrig efter det - vem är INTE det?) Efter 2 veckors tjat fick vi äntligen havregrynsgröt - LYCKA!
Lunch: Couscous/Bulgur blandat med sallad.
Kvällsmat: ? Vilken kvällsmat ? Missade jag den ?
Nattmål: Godis och muffins - Om ni ser efter så lämnar det spår på vissa ;P
Vi fick korvstroganoff och ris en dag.
Det var bästa dagen. Så gott.
Men det kunde ju vara värre! Jag kunde ju fått vara utan mat!
Ajuste - det blev jag! Men det hände ju faktiskt bara en 1 gång. ;)
Djungelns lag återigen - först till kvarn.
Än idag kan jag inte äta couscous när det serveras på jobbet... Skadad för livet.
Bitter? Nej, bara matkär. ;)
//Victoria
Har jobbat på samma förskola sen studenten, när jag tog mitt flyttlass och flyttade till stockholm. Så jag kände väl att det räckte gott och väl med dem 3 åren som merit på
"eventuellt blivande mamma till mina barn" listan.
Däremot vill jag inte jämföra min arbetsplats, en förskola - med ett hus i marbella med barn som springer in över ett par timmar - DET är barnpassning. Och fy vilken röra det var...
Det bästa med den dagen var att det fanns överdrivet mycket med sötsaker - me like.
Så det jag gjorde med andra ord var att äta upp barnens godis. Inte allt förstås, det orkade inte ens lilla jag. Även om jag fick hjälp.
När man inte får äta när man vill eller gå till affären och köpa den maten man vill tar man varje tillfälle till akt i marbella huset. Jag höll på att svälta på den där hemska couscousen som vi åt 6 dagar av 7 där. Couscous, sallad och vatten.
Det var ju därför man ville gå på dejt - för att få gå ut från huset och äta något annat, något GOTT på restaurang.
Haha nej då, skämt åsido. Men om mat drömde vi - medans killarna åt ute på restaurang varje dag... Oh yes they did.
Menyn i huset:
Frukost: 2 vita skivor med rostbröd + en yogurt (knäckebröd till den som var hungrig efter det - vem är INTE det?) Efter 2 veckors tjat fick vi äntligen havregrynsgröt - LYCKA!
Lunch: Couscous/Bulgur blandat med sallad.
Kvällsmat: ? Vilken kvällsmat ? Missade jag den ?
Nattmål: Godis och muffins - Om ni ser efter så lämnar det spår på vissa ;P
Vi fick korvstroganoff och ris en dag.
Det var bästa dagen. Så gott.
Men det kunde ju vara värre! Jag kunde ju fått vara utan mat!
Ajuste - det blev jag! Men det hände ju faktiskt bara en 1 gång. ;)
Djungelns lag återigen - först till kvarn.
Än idag kan jag inte äta couscous när det serveras på jobbet... Skadad för livet.
Bitter? Nej, bara matkär. ;)
//Victoria
Torsdag igen.
Om 10 min är det dags för Mammas Pojkar på tv 4 igen.
Förra avsnittet var jag ju på dejt med Tim, men den här gången tror jag inte man kommer se så mycket av mig - men vad vet jag! Ikväll blir det livat i huset iaf.
En bild säger mer än tusen ord - så jag låter dem här bilderna tala för sig själva.
Hur hanterar vi tjejer det här ?
(Jag längst till höger)
Vi ses i rutan!
//Victoria
Förra avsnittet var jag ju på dejt med Tim, men den här gången tror jag inte man kommer se så mycket av mig - men vad vet jag! Ikväll blir det livat i huset iaf.
En bild säger mer än tusen ord - så jag låter dem här bilderna tala för sig själva.
Enjoy ;)
Hur hanterar vi tjejer det här ?
(Jag längst till höger)
//Victoria
Något är fel.
Det är något konstigt med kroppen.
Och jag känner att jag hade behövt en vän här nu.
Men det finns ingen här.
Ringer sjukvårdsupplysningen och lägger på igen när en röst meddelar att jag är nr 37 i kön.
Istället ringde jag Sandra,som jag känt längre än jag levt och växt upp med. Hon var den enda personen jag kände att jag kunde prata med som skulle förstå. Hon tröstar mig.
Tack älskade vän. Du är som en storasyster för mig.
Känner mig ynklig och osäker.
Jag hoppas på att det här går över.
Det är mer jobbigt psykiskt än fysiskt nu. Det här ovetandet.
Imorrn är det säkert över. Jag hoppas det.
//Victoria
Och jag känner att jag hade behövt en vän här nu.
Men det finns ingen här.
Ringer sjukvårdsupplysningen och lägger på igen när en röst meddelar att jag är nr 37 i kön.
Istället ringde jag Sandra,som jag känt längre än jag levt och växt upp med. Hon var den enda personen jag kände att jag kunde prata med som skulle förstå. Hon tröstar mig.
Tack älskade vän. Du är som en storasyster för mig.
Känner mig ynklig och osäker.
Jag hoppas på att det här går över.
Det är mer jobbigt psykiskt än fysiskt nu. Det här ovetandet.
Imorrn är det säkert över. Jag hoppas det.
//Victoria
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)