18 september 2010

past and future

Det som inte dödar dig, gör dig starkare.

Har aldrig varit mitt favorit uttryck, men jag antar att det är precis det som blivit av den närmsta tiden som gått. Jag är kackerlackan under skon som vägrar att dö...
Önskar att någon kunde sluta stampa på mig såklart, men det är så här mitt liv ser ut just nu och har gjort en längre tid, och jag får ta det därefter, en dag i taget. Jag klarar mig, det gör jag alltid.


Men allting leder till nya tankar, nya vägar i livet. Det är mycket sånt i huvudet nu. Vad vill jag egentligen att nästa steg ska vara? Hittills har jag gått och väntat på att det ska ramla ner i huvudet på mig, men det kommer inte att hända börjar jag inse...

Jag har tittat på försvarsmaktens hemsida mer och mer... Det är ett sätt att kunna åka och göra någon slags utomlandstjänst för att förbättra andra människors liv, istället för volontär som jag känner är otillräckligt om man inte är sjuksköterska,läkare osv. Har hittat en utbildning där, som man gör en uttagning till som fungerar likadant som att mönstra. Men jag är fortfarande inte säker.

Om du har en aning?
Let me know, im open for ideas. Just hit me in the head... :)


/Victoria

9 september 2010

8 september 2010

Makeup by Ewe

Ja,så kommer det kanske heta nära Evelinas hemsida dyker upp så småningom. Evelina som är en gammal vän från Linköping går makeup artist utbildning här i stockholm, och självklart ställer man som god vän upp som modell när hon har prov! Lite kul är det förstås ;)

Igår skulle de ha delprov, en brud make up. Så här blev resultatet:

Ögonfransar...


Här är en bild från förra gången, när Evelina fick fria händer:

"Perfect lips" kallas det när man lägger en sån här mun.
Rött läppstift ? Tja, kanske vore något att köra på?


Blir nog fler sånna här bilder i framtiden,
så länge jag har tisdagarna fria iaf :)

/Victoria

4 september 2010

Sommar blir till höst. Jag blir jag igen.

Vissa dagar... Många dagar, nästan alla dagar... känner jag att jag inte riktigt lever.


Känslan
Det är en känsla som kommer av ett faktum, för jag lever inte mit liv, och den följs av en panik och frustration över att det är mitt liv, som håller på att rinna ut ur sanden.

Finns det en överlåtelse av liv?
Precis som skattefällan på tv 3 övertar ekonomin hos folk som lever över sina gränser, kanske det finns ett överlåtelsekontrakt till folk som inte kan leva sina liv. Någon annan kan få berätta hur jag ska leva mitt liv till fullo istället. Det krävs något extremt som i filmen Yes man.  Kanske är det precis det jag borde göra...
Säga Ja till livet lite oftare. Om det vore så lätt...

Krävs väl ingen psykolog att förstå att det här ämnet inte gör mig alldeles varm och pirrig inombords när jag tänker på det. Så jag försöker att inte göra det. Det här med att tänka mycket leder ju sällan till glada miner, som vi vet.


Födelsedagen 2 oktober,
Önskelista:

1. Ett nytt läge/lägenhet

2. Känna att jag lever.
3. Strumpor.


Är det så hemskt att önska mer än det här?
Lång pust...


Är alla mina försök jag gör en flykt från verkligheten, eller en väg till en ny verklighet ? Det fungerar för en stund...Men aldrig långsiktigt. Semestern tar slut. Ensam sitter jag kvar, i sällskap av en känsla som aldrig tycks försvinna. Med ett liv jag inte trivs med.


Helt plötsligt slår det mig, att sommaren är slut. Och jag blir jag igen.
Ibland säger han det bra, min barndoms idol.
Nordman - Fick jag leva igen
Nordman - Ännu glöder solen

/Victoria