anxiety.

Är så besviken på mig själv.

Förlåt. Jag vill inte vara svag. Jag vet att jag inte är svag.

Migränen har inte släppt. Mår illa så att jag håller på att kräkas titt som tätt. Det gör så jävla ont i huvudet rent ut sagt. Pulsådrorna vid tinningarna pumpar så att de håller på att sprängas.

Jag har bara legat och vilat framför tvn. Då börjar hjärtklappningen igen. Jag tror ju själv att det är för att min medicin slutar att verka efter några få timmar. Och jag har fått berättat för mig att det kan ge hjärtklappning om man slutar med medicinen. Det verkar ju inte logisk visserligen i så fall, varför jag inte är ordinerad att ta en till tablett lagom tills den första slutar verka...dygnet är ju inte 4h långt trots allt... Men vad vet jag, jag är ju ingen doktor. Men hjärtklappningen är ju där varje eftermiddag/kväll ändå.

Jag har verkligen inte brytt mig om hjärtklappningen, jag är inte rädd för den längre. Och JAG mår bra. Ändå brister det. Varföööööör? 

Svår ångest.
Det finns tydligen 3 grader. Mild, måttlig och svår.
Jag vann högsta vinsten på lotteriet med andra ord.

När hände det här ?

Just nu orkar jag inte kommentera det. Jag raderade precis bort en hel massa text om "varför". Men jag vill nog inte dela med mig av mina tankar angående det. Inte just nu.


Jag är förbaskat trött på att orka. Ändå gör jag det. Ändå kämpar jag. Och det är precis det jag gör fel. Men jag vet inte vad jag annars ska göra?


Imorgon är en ny dag. En ny dag med måsten. En dag som inte tar hänsyn till hur jag mår. En dag som inte vet hur jag kände några timmar innan.

En dag som alla andra...

Min vardag.