28 november 2010

The pursuit of Happiness is over..

Sitter i soffan och lyssnar på Guns n Roses - Don cry och myser i mina nya vita vinterstövlar .

Jag har nog inte varit så här lycklig någonsin? Eller så var det uppenbarligen så många år sedan att jag har glömt det. Jag har en lite annan livssyn, och självbild. Mycket av det här kommer från mindfulness.

Förut försvann glädjen lika fort som den kom, om den nu kom. Och även när den kom så kändes det inte ända in. En mycket nedtyngd person, skulle jag vilja kalla mig själv. Jag kan älta varför, om min historia, mina rädslor, min hälsa och destruktiva beteenden osv men det är det som mindfulness handlar om - att acceptera, och sen gå vidare.

Jag ler utan anledning. Ofta. t.om i hissen. Nästan överallt och hela tiden. För ingenting speciellt. Brister ut i skratt offentligt som en idiot när jag går själv, men jag älskar det. Åh vad det är underbart att må bra. HALLELUJA. 


Våga vara glad för det man har.

1 kommentar:

  1. Att bara brista ut i ett asgarv - kan det ha med lite spionage att göra kanske? puss puss från en annan agent straxt utanför Lkgp

    SvaraRadera