13 december 2009

Dagen efter.

Snön ligger vit och har gjort husen i området Slomarp till ett vinterlandskap.


Alla i huset är vakna.
Jag, Jonny, Paniz, Ludde och Måns.

Mamma saknas.



Sista gången jag pratade med henne igår mådde hon bra, inga mer anfall sen jag åkte från sjukhuset.
Sista proverna visade att hjärtat inte var skadat - alltså ingen hjärtinfarkt.
Nu på morgonen har dem kunnat koppla bort nitroglycerindroppet.

På EKG monitorn syntes det att det var ett tryck på hjärtat. Jag vet inte hur dem går vidare idag för att utesluta andra orsaker. Men troligvis beror det på stress och press, psykisk överbelastning med andra ord. Och det här kan inte tolkas som något annat än förkänning till hjärtinfarkt.

Har lovat mamma att stanna över natt om hon får komma hem idag så hon inte behöver bara ensam, eftersom Jonny jobbar natt. Får helt enkelt ta en "nära anhörig dag" på jobbet om jag får. Går allt bra kanske jag hinner till Upplands Väsby i tid till Lucia på jobbet vid kl 15.

Det är inte helt lätt att få ihop det som man vill när man bor så långt bort utan bil.


Tack för fina ord och hälsningar.
Jag ser till att mamma tar del av dem allihoppa.
Känns kul att kunna ge det till henne när hon ligger där.


Fortfarande har inte vissa personer hört av sig och frågat hur hon mår eller vad som har hänt.
Det är hårt.


Nu ska Jonny köra Paniz till tåget och jag ska försöka städa lite tills mamma kommer hem.
//Victoria

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar