Blomman på tapeten.

Har haft en underbar helg i Trosa, med underbara personer.
Jag har skrattat, andats ut och haft en paus från storstadslivet, stress och press. Hämtat ny kraft.

Iväg ska hon,någonstans.
Nu ska det hända grejer. Boken är på gång, inledning och första kapitel är snart klara. Men kommer få skriva om det ett x antal gånger. Införskaffade ett nytt anteckningsblock i Trosa som jag redan klottrat ner en hel del rader i. Bärbar dator?

Idag kom kurskatalogen jag beställde förra veckan på språkkurser utomlands...Ska lägga mig ner och titta i den senare ikväll när jag lägger mig i sängen, längtar!


För första gången på länge så gör jag något utan att tänka på någon annan, eller för någon annan. Utan att tänka för mycket på konsekvenserna. Det behöver jag. Jag har letat länge efter något som är mitt,som är jag.


Istället för att bara vara en blomma på tapeten.

Det är skönt att vara trivsamt osynlig ibland,
men i slutändan vill man ändå bli sedd för den man verkligen är.

Trosa

Vill våga satsa, men jag dras åt två olika håll. Är rädd för att tappa fokus om "rätt" saker händer vid fel tillfälle.

När man minst anar så händer det har jag hört.... Kanske är det så?