sparka på den som ligger.

Jaha då sitter man här igen och mår pest.
Jag är lika less på att säga det som säkert många är på att höra det, förlåt.

Mår uppriktigt förjävligt just nu. Då menar jag inte pga snor,slemm,migrän och feber, det är den lätta delen. Hade ett mindre lyckat möte idag. Detta pga jag är sjuk - "igen". Efteråt gick jag därifrån med hjärtklappning och ont i bröstet.

Jag skulle handla hem mat och saker på apoteket - men glömde hälften, jag hamnade någon annanstans med tankarna.


Lugnet blev till helvetet istället.

Självförtroendet och självkänslan är verkligen körda i botten när det gäller arbetet nu.

Jag hade gett vad som helst för att få vara frisk som en nötkärna, vad som helst. Jag hade kapat ett finger. På riktigt. Jag avundas folk med god hälsa så mycket, men de förstår inte hur det är på andra sidan häcken helt enkelt. Jag är ingen lat tonåring med dålig arbetsmoral - allting sitter inte "i huvudet".  Och jag är uppriktigt sagt trött på att bli sedd som en sådan. Förlåt för att jag har sjukdomar och ett dåligt immunförsvar, men mer än förlåt kan jag inte göra. Jag pushar mig till gränsen så gott det går.

Jag orkar inte älta det här mer,jag har accepterat hur det är, att det antagligen inte kommer bli bättre, och att man får gilla läget. Jag råkar ha otur eller taskiga gener helt enkelt. Det tar för mycket på energin om jag ska behöva stå till svars för det om och om igen och att bli konstakt hackad på hjälper inte någonstans, tvärtom.

På måndag ska detta diskuteras lite till - för hundrade gången. Gud ge mig styrka, snälla ge mig styrka. 


Trevlig midsommar.

Rehab går iaf bra... Gud vad duktig jag är som orkar utan medicin,förståelse och stöd. *Klappar mig själv på axeln när ingen annan gör det.*