27 februari 2010

Jobbig vecka.

Jobb och vila
Igår (fredag) blev det planerat att jag skulle ta komp i sista sekund,
och vara ledig. Mina snälla kollegor som fick den idén. Själv vågar
man inte tänka på att ta ut några timmar ifall de behövs till doktorn.
Men självklart var maginfluensan där och härjade så att det blev kort
om personal. Kl halv 8 ringer mobilen och kollegorna berättar att jag
behövs på plats trots allt. Jag fick ju sovmorgon iaf ! Haha
Skulle öppnat egentligen - så jag kan inte klaga.


Väl hemma igen några få timmar senare så kommer tröttheten.
Klockan 16 ligger jag i sängen, redo att sova bort hela fredagen.
Vid 17 tiden har jag gett upp allt hopp om att orka med kvällens planer.

Skulle bowlat med jobbet - med de få kollegor som var friska iaf.
Och sedan ätit middag här i väsby, nära och bra.
Men orken räckte inte till.


Obehagliga drömmar
Natten som följde var fullt av lustiga och obehagliga drömmar.
Jag var en mördare på flykt, som sökte skydd och gömnställen
på de mest otäcka och smutsiga ställen man kan tänka sig.
Hela tiden på flykt, allt jag ägde bar jag med mig i två påsar.
Vem jag mördat, och varför kommer jag inte ihåg.


Jag får ett sms i drömmen - där orden jag inte vill läsa står.
Jag vaknar när jag ska svara på smset.
Jag letar fram min mobil under täcket och ser att det bara var en
dröm, det fanns inget sms.

Antar att det är följden av att somna till CSI, och att sova med mobilen
i handen,väntandes på ett svar...

_______________________________________________________

Har haft en tuff vecka.
Tack o lov att mamma o Jonny var här, annars hade jag nog lagt mig
någonstans och dragit täcket över huvudet (det är den milda versionen)



Bloggen. Min blogg.
Ja.Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag får säga, vad jag kan säga.
Kan inte förklara, men allt är ändrat nu.
Återigen är mitt liv styrt av endast en sak.



Man säger att det sista som dör är hoppet.


- Efter den här veckan är hoppet lite mindre.
Tack...


Men vad hade jag förväntat mig egentligen...
Felet var väl att jag hade förväntningar.

För bra för att vara sanna.

Lita aldrig på att någon vill ditt bästa.
Lita aldrig på att få hjälp.



Man har sig själv.

//Victoria

2 kommentarer:

  1. Här en vän som hört en del. Tror inte det är sant. STASI hette Östtysklands hemliga polis. VARNING! Dom finns där ni minst anar i privata kläder. Vi håller på dig Viccy.
    Från motståndsrörelsen

    SvaraRadera
  2. Tusen tack för det. Vad skönt o höra att någon annan också håller på mig... Många kramar till motståndsrörelsen.

    SvaraRadera