1 november 2009

Im no VIP.

Fredag - Hallowen
Tusen händer tog på min rumpa.
Tvåtusen försökte sno min hatt.
Tretusen kom fram och påstod att dem hade hjärtattack eller ont någonstans i kroppen.


En kille frågade om mitt nummer.
- 112.

En himla massa komplimanger fick man också, någon sa till och med att jag borde ha på mig det där varje helg. Ja, första och antagligen sista gången den dräkten såg stockholms uteliv.

Efter mycket diskuterande om för- och nackdelar blev det till slut sjuksköterskedräkten som redan låg hemma i garderoben. Polis får jag spara till nästa år !



Så här såg kvällen ut på Laroy, Magenta och White room.





Notera min snygga handväska - "Första hjälpen"
- Ska man göra något så ska man göra det ordentligt!




Jag,Viktoria och Sandra som vi stöter på ganska ofta ute : )
@White room


Jag hör inte hemma i VIPen. Jag är för enkel, helt enkelt.
Vet inte om det har att göra med ålder, mognadsnivå, bakgrund eller kanske vilka prioriteringar och värderingar man har. Är man från en "småstad" som Linköping borde man kanske tycka att allt det här är skit kul och tacka gud för att man får ta del av kakan. Men näe.


Vipen är det tråkigaste som finns? 90% av folket är ju utanför repet?
Stå och hoppa i soffan och förstöra skinnklädseln med skorna kändes mest respektlöst.Vuxna människor? Byt ut helrör mot saft så har du ett dagis.
Det röda repet representerar så mycket som är osagt. Och vad säger det egentligen ?

Alla känner inte så här. Alla är inte jag. Jag förstår det. Men snälla försök förstå mig?
Det är helt enkelt inget som lockar mig. Och jag ser inte ner på någon för att de tycker det är kul. Vi vet ju att alla inte delar samma uppfattning om vad kul är.  Vissa (Izza) tycker det är kul att bada med kläderna på - andra inte.
Respektera och förstå.



Jag älskar stockholms uteliv.
Men DENNA J-VLA STATUS.  Hieararkin där ute. Och ännu värre är alla status-giriga människor som vill tillhöra eliten. I lördags omgavs man av dokusåpa skådisar från hitan och ditan - inte minst Mammas Pojkar.
Och jag slogs av att - tänk om folk ser mig precis så? Som ännu en status-girig människa som desperat vill tillhöra gräddan.
Kan det vara en del av denna rädsla som gör att jag inte vill synas i vipen?
Att folk ser mig som någon jag inte är...
För det strider mot det jag står för.
Kanske det. Insikt Victoria, insikt.

Men nästa helg tar jag en paus från champagnefester, helrör,VIP, listor, hoppa i soffan, ytliga kontakter och snygga slickepotts. Då är det Östergötland som gäller - Längtar.
Trygga - Normala Östergötland. Utan baktankar och listor =)

I nästa inlägg bjuder jag på något speciellt, exklusivt.
Extra extra grejer.

Ha en mysig söndag.

//Victoria

3 kommentarer:

  1. guuuuud va jag längtar tills du kommer min poetiska flicka:)

    /ponni

    SvaraRadera
  2. Herre jesus vad rätt du har, kan inte mer än instämma i varenda punkt gällande status-sjukan i Stockholm. Hoppas det bara är en trend, att det är tufft och spruta skumpa på de "hetaste" ställena i Stockholm. Jag går ut för att ha kul, inte för att visa hur mycket pengar jag har. Håller tyvärr inte med om att Stockholms uteliv är något att hylla. Tycker att valfri party-charter har bättre nattliv än Stockholm. Inkastare istället för utkastare, härligare folk och ingen statushysteri vad jag har sett. Bali är att rekommendera, riktigt kul uteliv.

    mvh
    yoakim

    SvaraRadera