Stressen infann sig tidigt imorse och var total. Kan inte dra allt här, alltför privat. Men jag har inte en kul period nu med min narkolepsi och mediciner... Jag är totalt utbränd. Man går på högvarv dygnet runt med medicinen...Och jag har gjort det i 2 månader nu. Stressen är maxad totalt. Till slut tar kroppen ut sin rätt till vila och det blir burnout kort sagt. Hjärtat fixar inte trycket... Jag fixar inte trycket. Jag mår verkligen crap.
Och jag har ingen läkare... och väntetiden är lång för att få komma till neuro kort sagt och bara att sitta och ringa och jaga läkartider vet vi alla hur det kan vara, speciellt medan man ska sköta sitt jobb samtidigt. Så nu jag en strandad val som sakta torkar ut. Utelämnad och bortglömd, besvärligt i vägen för samhället.
Finns mycket som jag vill skriva just nu, men jag orkar inte. Jag är så slut i huvudet efter den här dagen som har varit så psykiskt påfrestande. Satt och torkade snor och tårar med extrastrumpor som jag hade i handväskan i brist på annat under min rast idag. På den nivån är det.
Jag kämpar på, eller lägger mig på rygg som en sköldpadda snart. Det låter skönt iaf...
Sov gott.
/Victoria
Våran fina Vickan <3. Blir ledsen när jag hör hur du har det... Så här ska det inte vara :(. Så orättvist och så finns det dom som gnäller om små o skitsaker i sina liv! De skulle prova på en vecka i ditt liv, vilket de inte skulle palla. Som tur är mitt i allt detta så är du en speciell, fin, duktig tjej som kämpar och även bryr dig om andra när du sj har det väldigt tufft. Jag önskar att det en dag ska vända för dig, det har varit din tur länge nu....
SvaraRaderaGlöm aldrig att du är en fin och älskad liten kämpe <3
Många kramar från Caroline och de andra här hemma. Var rädd om dig hjärtat.