Fick en nyhet idag som ligger riktigt tungt i bröstet och tynger ner mig. Försöker att inte tänka på det mer just nu då jag inte kan göra något åt det. Men det här känns så typiskt min tur...
Varför råkar jag alltid ut för sånt här?
Varför är det alltid jag som får betala och stå kastet för andras handlingar...?
Trust is getting me nowhere.
Försöker lägga all oro och ångest åt sidan nu.
Ska träffa en vän och ta en bio! Kanske hungerspelen?
/Victoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar