Tacksamt nog, för ingen har väl ett större hjärta än vad hon har.
Spelar ingen roll hur sjukt det är.
Att anledningen till kärlkrampen var "brustet hjärta" enligt doktorn säger en hel del.
Har man ett sånt hjärta, gör det ont ofta.
Det vet vi så väl båda två.
Det är ett känsligt hjärta vi har.
När andra far illa, tar vi åt oss, alldeles för mycket ibland.
Men om vi inte gör det, vem gör det då?
Och vi offrar en bit av oss själva. För hjärtats skull.
I helgen har mamma haft det extra jobbigt.
När det gäller barn är det extra känsligt, barn är ju barn.
Dem är oskyldiga. Oförmögna att bestämma över vad dem utsätts för eller upplever under sin uppväxt, och vem som uppfostrar dem... Dem bestämmer inte vem ska ska finnas i deras liv, eller inte. Men dem har dig och Jonny nu. Och dem kunde inte haft mer tur i oturen när det gäller det.
Tänk på hjärtat mamma lilla.
Men det du gör är rätt, man ska följa sitt hjärta.
Det är det som är meningen med livet och vad vore livet utan mening ?
Mitt mål i livet är att innan jag dör, kunna känna att jag gjort en förändring. En positiv förändring, att jag gjort gott.
Det är mitt kall här i livet, utan tvekan. Att hjälpa andra.
Det är ditt med mamma.
Men ta hand om dig också, glöm inte det.
Tar du inte hand om dig, kommer du inte kunna ta hand om andra.
Men gör det du måste. För barnens skull.
Låt ingen intala dig något annat. Du vet vad du orkar.
Utan dig och Jonny har dem ingen stabil trygghet.
För ärr är något som sitter kvar hela livet...
Älskar dig.
//Din Trollunge Victoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar